Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske.

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag.

Lärarutbildningen Examensarbete10 poängAbstrakt___________________________________________________________________________Jaana Äikäs de BasultoElevers förståelse av värdegrunden2007 Antal sidor: 20___________________________________________________________________________Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden.

Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende?Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Titel: ?Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom?.Författare: Ronja RiemanKurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårtermin 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 23.553 ord inklusive bilagor(19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor)Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor)Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kanfinnas en påverkan på deras självbild.Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer.Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare avInstagram.Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram försocial interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ?online-identitet?. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull.Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet finns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna frågor. Genom min undersökning kom jag fram till att begreppet team uppfattas som något positivt av alla de personer jag intervjuade.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Undersökningen hade till syfte att undersöka och belysa häktade personers upplevelser av isoleringen som häktad. Syftet var även att belysa häktades isolering utifrån häktespersonals perspektiv. Detta för att få en fördjupad förståelse för isoleringen som socialt fenomen.  Då jag hade intresse av intervjupersonernas erfarenheter i form av ett utförligt berättande valdes kvalitativ metod i form av intervjuer med narrativ karaktär. I bearbetningen av empiri valdes kodning utifrån en hermeneutisk tradition. Jag arbetade i flera omgångar med empirin där kodning och analys var inspirerad av hermeneutiken.

SamanfattningStudiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna.