Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och även att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som är mest problematiska för målgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mål de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever står i vägen för att nå dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som är, eller har varit, arbetslösa de senaste två åren. Dessutom användes en insändare från en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för målgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning från vuxenvärlden, känslor av hopplöshet, nedstämdhet, ineffektivitet och ilska.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden.

Varje år diagnostiseras cirka 200 barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA) i Sverige. Det är inte bara inom specialistvården sjuksköterskor möter barn med JIA, utan även inom allmän sjukvård. Syftet med studien var att belysa omvårdnad för barn med juvenil idiopatisk artrit. Studien är en litteraturstudie. Resultatet belyser vad som är viktigt vid omvårdnaden för barn med JIA.

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och även att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som är mest problematiska för målgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mål de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever står i vägen för att nå dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som är, eller har varit, arbetslösa de senaste två åren. Dessutom användes en insändare från en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för målgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning från vuxenvärlden, känslor av hopplöshet, nedstämdhet, ineffektivitet och ilska.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida bolagsstyrning har en påverkan på ett bolags rapportering av CSR på den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra länder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen är att komma med ett resultat som är mer tillämpbart för svenska förhållanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förändra sina CSR policyer.Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och därefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansättning) och våra kontrollvariabler.Slutsats: Vår slutsats är att en bolagsstyrelses sammansättning påverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av både miljömässig och social CSR.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

If guidance counselors are to do as good a job as possible, they need to have as much comprehensive information as possible when it comes to possible career paths for their clients. To get on the way to get this information I, in this study, examined how musicians - specifically flute players career paths could seem. I examen this by doing five interviewees. This study is for guidance counselors, so they hade a more solid foundation to stand on, but also for aspiring musicians to get new perspectives to consider when faced with career choices.The study is conducted through five interviews with professionals flutists; Agneta, Harry, Jenny, Eva and Pepita who all work or have recently worked as professional musicians or teachers. With professional musician, I mean the ones in one way or another is or has been employed musicians and also is in the same or higher level in terms of their music ability than those who are employed.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.