Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrån relevanta teorier, beskriva, analysera och jämföra marknadsföringen av och genomslaget hos två konsertserier på Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig åt utifrån olika faktorer, är analysobjekten valda med tanke på deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The Critic´s Choice" är fyra konserter med nutida Konstmusik, "Konserter att pausa till" är tre konserter inom singer/songwriter-genren. Då internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag också tittat närmare på hur produktions- och marknadsenheterna förhåller sig till varandra. De teoretiska utgångspunkterna är således hämtade ur forskningsområdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen använder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig främst på enskilda intervjuer med fem anställda på Kulturhuset: de båda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som är marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmänt råder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn på marknadsföring.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrån relevanta teorier, beskriva, analysera och jämföra marknadsföringen av och genomslaget hos två konsertserier på Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig åt utifrån olika faktorer, är analysobjekten valda med tanke på deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The Critic´s Choice" är fyra konserter med nutida Konstmusik, "Konserter att pausa till" är tre konserter inom singer/songwriter-genren. Då internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag också tittat närmare på hur produktions- och marknadsenheterna förhåller sig till varandra. De teoretiska utgångspunkterna är således hämtade ur forskningsområdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen använder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig främst på enskilda intervjuer med fem anställda på Kulturhuset: de båda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som är marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmänt råder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn på marknadsföring.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "Konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.

I och med att nyckelharpan blivit allt populärare, har den spridit sig över Sverige och även utanför landets gränser. Som nyckelharpsspelman och lärare på nyckelharpa, väcktes ett intresse för att undersöka hur nyckelharpans spridning ser ut under 2000-talet. Syftet är att få vetskap om hur och till vilka nyckelharpan spridit sig och vilka nya användningsområden den kommit att få. Undersökningen genomfördes som litteraturstudier med jämförelser av litteratur nära knutet till ämnesområdet. Resultatet av undersökningen visar att nyckelharpans spridning under 2000-talet främst skett genom olika medier där Internet spelat en framträdande roll. Den globala spridningen är betydande med nya utövare, främst i USA men även i flera Västeuropeiska länder.

Den här uppsatsen skrevs för att belysa de hinder som kan uppstå när man som musiker tar sig an nutida musik, i detta fall japansk sådan. Den inriktning som arbetet tagit är hur man genom att förändra notbilden kan komma närmare musikens kärna, samt göra instuderingen så effektiv som möjligt under en relativt kort tid. För att nå de resultat jag gjort har jag använt mig av två informanter som arbetat med två stycken för solo flöjt av Kazuo Fukushima (1930), Mei (1962) och Shun?San (1969). Fallstudiens genomförande har tagit tre veckor där informanterna som är studenter har fått studera in båda verken och därefter notera om det ena av dem (Mei) för att se om de med denna metod kom närmare kärnan i musiken och kompositörens intention.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations.The word ?orientalism? is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad Konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några Konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

Den här uppsatsens syfte är att utforska de problematiska aspekterna av begreppet världsmusik och undersöka hur de påverkar det konstnärliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som världsmusik. Den undersöker begreppet utifrån ett musikerperspektiv genom att fokusera på musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet består av fem djupintervjuer med sex musiker som själva är kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av världsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter också fram strategier för att hantera problemen och att göra motstånd mot dem, samt hur världsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hänger ihop med begränsar det konstnärliga uttrymmet men även kan fungerar som en katalysator för kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för läraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför västerländsk populär- och Konstmusik både riskerar att förstärka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begränsa elevers konstnärliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehåll kräver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrågasättande av den västerländska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förändring..

  ABSTRACTMikael Tjernberg: "Den musikaliska kvalitetens ideologi" ? Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-­tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poäng, 2007.Året 1974 präglade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/"populister", progressiv musikrörelse kontra vad som stämplades som "kommersiellt". Samma år författade tonsättaren Jan W Morthenson en essä i tidskrif­ten Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans me­ning, blivit alltmer problematiska.

The aim of this master?s thesis is to explore concert institutions? informative texts prior to upcoming concerts ? texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts? messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault?s theory about the relation between power and knowledge.

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös Konstmusik och populära inslag företrädesvis jazz, kunde vara så pass framgångsrik? Den frågan ligger till grund för uppsatsen, där huvudsyftet är att visa hur den amerikanska tonsättaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

Subject of this study is the evolvement of the radical art music scene in Sweden. In this development took the labour movement an active part during the 1960s. The purpose of this study is to examine how the relationship between the radical art music scene and the labour movement was constituted and what this relationship implied for the Swedish radical art music scene during the 1960s.During the 1960s radical music became an influencial part in the Swedish music scene of modern art music. In this development the artists? society Fylkingen had a central position.

Den här uppsatsen handlar om det som inom västerländsk Konstmusik benämns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus är det sistnämnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet är att studera det estetiska spänningsfält som finns inom interpretationskonsten: å ena sidan hyllas det personliga och unika; å andra sidan finns konventioner om vad som är rätt och fel i en tolkning.