Sök:

Sökresultat:

22 Uppsatser om Konstitutionell rätt - Sida 2 av 2

"Homo sacer" i det svenska folkhemmet En fallstudie av rÀdslans politik och det konstanta undantaget frÄn den konstitutionella ordningen i den svenska kontexten

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Den ÄlÀndska hembygdsrÀttens omgestaltning - FrÄn jordförvÀrvsskydd till regionalt medborgarskap

This article seeks to re-imagine the Alandish hembygdsrĂ€tt to a regional citizenship. HembygdsrĂ€tt is a judicial tool that regulates acquisition of property and voting rights. Its a central part of the autonomy as it constitutes a social-border between Finns and Alanders.However as Åland and Finland became members of the European Union questions arouse concerning the legitimacy of the current statues. The community argued that it could be considered as a breach of the anti-discrimination principle. Therefore Alandish autonomy was recognized as an exception in the joint-accession treaty of Finland and Åland.

Relevanta rÀttigheter? : En undersökning av förvaltningsrÀtternas behandling av Europakonventionen under 2013

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Styrelserepresentation för kvinnor i börsbolag : En naturlig utveckling genom sjÀlvreglering eller en utopi i behov av lagstiftning?

This thesis aims to study whether the Swedish corporate law is in need of additional rules regarding the composition of the board of directors from a gender equality point of view. Sweden is internationally a state that is far ahead when it comes to creating equal opportunities for all its citizens. The Swedish labour market consist of men and women to an equal degree, although this is a phenomena that is not reflected on the leading positions in the larger limited corporations listed on the stock exchange. This is a trend that definitely needs to be attended to, since women can provide crucial knowledge that is important not only to the individual corporation but also to the society as a whole. This is strengthened by the fact that demographic differences in boards stimulates creative solutions and well reasoned suggestions.The opponents to legal measures regarding affirmative action base their arguments on the fact that the shareholders right of ownership is limited as a result of such measures and also that rules regarding self-regulation through corporate governance is preferable.

Skillnader mellan könen vad gĂ€ller utbildningsmöjligheter i Indien. ? Är flickor i Indien fattigare Ă€n pojkar, om man mĂ€ter fattigdom i utbildningsmöjligheter?

I Indien Àr skillnaderna mellan pojkar och flickor pÄtagliga. Pojkarna ska försörja familjen nÀr de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland lÄngt innan de har blivit vuxna. Detta mÀrks tydligt pÄ skillnaden i kvantitet skolgÄng som de fÄr. Pojkars skolgÄng prioriteras framför flickors och för bara nÄgra Är sedan skilde det över 20 procentenheter mellan lÀs- och skrivkunniga kvinnor och mÀn. Det har visserligen blivit bÀttre pÄ senare Är, större och större andel flickor fÄr börja skolan, men det Àr ÀndÄ fortfarande betydligt fler pojkar Àn flickor som skrivs in i skolan varje Är.

Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning ? En studie av inkomna remissvar.

Sverige har sedan lÄng tid tillbaka tillÀmpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag Àr konstruerad sÄ, att det resultat som företagen redovisar Àven ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen pÄverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det pÄ senare Är debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsÀtta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrÄn detta ge förslag pÄ skatteregler. Namnet pÄ utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, Àven kallad ?SamRoB-utredningen?.

Svensk flexicurity med semidispositiv anstÀllningsskyddslag?

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

<- FöregÄende sida