Den ökande urbaniseringen innebÀr att samhÀllet befinner sig i en konstant förÀndringsprocess. Staden och dess invÄnare Àr dÀrigenom stÀndigt under utveckling. Effekten kan innebÀra omvandlingar i varierande skala men för en invÄnare kan det betyda stora omstÀllningar i livssituationen. För mÄnga Àr boendet en viktig frÄga och inverkningar pÄ nÀrmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas bÄde som traumatisk och nödvÀndig beroende pÄ perspektiv. Exempel pÄ en sÄdan situation Àr den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

SnabblĂ„n Ă€r en tilltagande kreditform pĂ„ konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblĂ„n i Sverige ökar konstant. ÖverskuldsĂ€ttning, vilket uppstĂ„r dĂ„ konsumenter tecknar snabblĂ„n och brister i Ă„terbetalning, Ă€r i dagslĂ€get ett stort problem pĂ„ konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n Ă€r delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebĂ€r att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n. KSV ser till att snabblĂ„neföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestĂ€mmelser, FI utövar en begrĂ€nsad tillsyn över kreditgivare vid snabblĂ„n vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblĂ„neföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer dĂ€r oklarhet rĂ„der avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

PlatsvarumÀrkesbyggande Àr ett vÀxande omrÄde inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumÀrken för geografiskt avgrÀnsade omrÄden. Tidigare forskning inom detta omrÄde studerar frÀmst lÀnder och stÀder, och det finns en del outforskade omrÄden. Vi vill dÀrför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumÀrke genom att finna svar pÄ vÄr problemformulering som lyder:Hur kan en varumÀrkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumÀrket ha för att vara till nytta för dess intressenter?VÄrt syfte med studien Àr dÀrmed att ta reda pÄ hur en region bör hantera en diversifierad miljö med mÄnga inblandade intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumÀrke. Vi hade ocksÄ som mÄl att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbÀttra sitt varumÀrke.Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumÀrket VÀsterbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumÀrken som orter och mindre regioner.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen för och kunskapen om upplevelsen av att leva med Body Dysmorphic Disorder (BDD). Fokus i upplevelsen lÄg pÄ kÀnslor och konsekvenser i livet men ocksÄ för individen sjÀlv. Med konsekvenser för individen avsÄg exempelvis konsekvenser för sjÀlvuppfattningen, rÀdslor och framtidstron hos deltagaren. Den metod som anvÀndes i studien var semistrukturerad intervju vilken genomfördes via chattservicen MSN och via e-mail. Den initiala intervjun efterföljdes av ett antal uppföljningsintervjuer dÄ nya intressanta aspekter fanns i den första intervjun.

Organisationskultur och vÀrdeord Àr populÀra begrepp i företag och organisationer och mÄnga Àr de företag som arbetar efter olika vÀrdeord. Företaget vi genomfört vÄr studie hos arbetade tidigare aktivt med en kvartett vÀrdeord, men det arbetet har pÄ senare Är bortlagts. Studiens syfte Àr att undersöka vad som sker med vÀrdeord i en organisation om dessa upphör att kommuniceras aktivt. Vi vill undersöka om vÀrdeorden lever vidare, transformeras eller försvinner och hur processerna kring denna potentiella fortlevnad ser ut.Tidigare forskning inom omrÄdet vÀrdeord berörs kort och nÀr det gÀller organisationskultur tar tidigare forskning ofta sin utgÄngspunkt i Scheins teorier om artefakter, vÀrderingar och antagande. Denna modell har kommit att utvecklas Ät det mer dynamiska hÄllet av Hatch som belyser det faktum att alla delar konstant pÄverkar varandra i en dynamisk process.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för smÄbolag. LagÀndringen kring revisionen har diskuterats omfattande bÄde före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebÀra att smÄföretagare kommer sÀga upp sina avtal med revisionsbyrÄerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjÀnster, rÄdgivning kommer fÄ ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gÀllande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förÀndras i framtiden, nya krav kommer att stÀllas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser pÄ förÀndringen.Metod: Studien har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer dÀr personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyrÄer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn pÄ att revisionsplikten avskaffades dÀr de generellt kan se bÄde det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ÀndÄ visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nÄ de uppsatta mÄlen. Flera aspekter pekar pÄ att motivation Àr en underliggande faktor och att förmÄgan att motivera Àr en av de mest grundlÀggande kunskaperna som en projektledare mÄste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet Àr att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jÀmförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrÄn detta Àr att ta reda pÄ vilken roll projektledaren har gÀllande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affÀrsprocesstjÀnster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data frÄn bÄde systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

Man började skÀra med vatten i USA för över 30 Är sedan. NÄgot senare kom idén att blanda tillabrasiv tillsats i form av sand vilket gjorde det möjligt att skÀra i hÄrdare material. Tekniken Àrunder stÀndig utveckling och efterfrÄgan pÄ möjligheten att vinkla skÀrhuvudet har pÄ senare Ärökat.Vid skÀrning med munstycket och jetstrÄlen vinkelrÀt mot bearbetningsytan skapas ett litetvinkelfel vilket medför att snittytan blir konisk. Munstycket kan dÄ vinklas för att kompenseradetta fel, sÄ kallad vinkelkompensering. Munstycket kan ocksÄ vinklas för fasning av detaljervilket Àr vanligt i samband med beredning före svetsning, sÄ kallad fasning.

Osynkroniserade processer samt för smÄ gasklockor hos SSAB EMEA LuleÄ orsakar fackling av energirik gas och andra problem som exempelvis svÀngande vÀrmevÀrde pÄ blandgas. Med hjÀlp av waveletanalys, korskorrelation och autokorrelation har dynamiken i systemet energigaser kartlagts och analyserats. UtifrÄn det framarbetade resultatet har Àven ÄtgÀrdsförslag tagits fram.Resultatet visar bland annat pÄ att masugnsgasen har regelbundna svÀngningar med 30 minuters intervall. Detta pÄverkar blandgasen som ocksÄ svÀnger med 30 minuters intervall men fördröjt jÀmfört masugnsgasen. Detta beteende orsakar onödig fackling av masugnsgas om nivÄn i blandgasklockan Àr för hög.

Bakgrund: Varje Är föds 1 % av alla barn i Sverige med medfött hjÀrtfel. Barnet med denna diagnos och dess förÀldrar Àr i stort behov av omvÄrdnad. Viktiga komponenter i denna omvÄrdnad Àr stöd och uppmuntran, information pÄ rÀtt nivÄ för mottagaren och att frÄgor blir besvarade. FörÀldrar till barn med medfött hjÀrtfel lider i större mÄn Àn andra förÀldrar av nÄgon form av psykosocial stress eller Ängest relaterat till barnets diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha barn med medfödda hjÀrtfel.

Bakgrund: Allt fler mÀnniskor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som nÄgot patologiskt. Delaktighet och egenvÄrd har nÀra samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvÄrd Àr det ocksÄ viktigt för hÀlso- och sjukvÄrden att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvÄrd.Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva upplevelser av frÀmjande respektive hindrande faktorer i egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad pÄ tio kvalitativa artiklar insamlade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nÀmnare i artiklarnas resultat och dÀrefter skapades teman.Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste Ären uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nÄtt en platÄ. Fetmaproblematiken Àr fortsÀttningsvis ett stort problem, som krÀver en större insats för att kommas tillrÀtta med.Ett sÀtt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen Älder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, nÄgot som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 Ärs Älder förblir överviktiga i vuxen Älder Àr liten, men redan i förskoleÄldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestÄ.  Förutom hemmet och familjen Àr förskolan en viktig arena med stor möjlighet att pÄverka barnets syn pÄ hÀlsa och vÀlmÄende, speciellt med tanke pÄ att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 Är tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkÀtstudie med fokus pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och det aktuella lÀget pÄ varje enskild förskola.

SammanfattningEn Ă„nganna monterades i EGR (Exhaust Gas Recirculation) slingan pĂ„ en 12,7 liters Scania Euro V motor (DC1306). En modell som beskriver Rankine cykel togs fram med vatten som köldmedium i simuleringsverktyget GT-Power. Ångpannan i GT-power modellen kalibrerades m.h.a experimentell data.Simuleringarna visade att det optimala Ă„ngtrycket, det trycket dĂ€r högst effekt kan erhĂ„llas frĂ„n expandern, Ă€r beroende av EGR temperaturen. Det innebĂ€r att ju högre EGR inloppstemperatur desto högre optimalt Ă„ngtryck. EGR temperaturen i punkt 2 i ESC cykeln Ă€r 514? C för denna motor, vilket resulterar i ett optimalt tryck pĂ„ 120 bar enligt simuleringen.

Föreliggande rapport Ă€r ett resultat av ett examensarbete utfört pĂ„ Lulekraft AB (LUKAB), med syftet att dimensionera en Ă„terföring av rökgas. MĂ„len Ă€r att sĂ€nka utslĂ€ppen av NOx, att minska fluktuationerna av temperaturen i överhettarna vid brĂ€nslebyte samt att undersöka ifall verkningsgraden ökar med implementerad rökgasĂ„terföring.Ett flertal olika sĂ€tt att reducera utslĂ€ppen av NOx finns grundligt beskrivna i litteraturen, sĂ„vĂ€l i rökgasflödet som av modifikation av brĂ€nnarna. ÅtgĂ€rder i rökgasflödet Ă€r t.ex. rökgasĂ„terföring (FGR, flue gas recirculation) och selektiv katalytisk reduktion (SCR, selecive catalytic reduction). RökgasĂ„terföringen sĂ€nker temperaturen pĂ„ flamman, vilket leder till en sĂ€nkning av bildningen av termisk NOx.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka om det sÀtt som svenska politiker talar om och beskriver samhÀllet (framförallt det svenska) pÄ har förÀndrats över tid. Studiens perspektiv Àr socialkonstruktionistiskt, vilket innebÀr att det sÀtt som politikerna talar om samhÀllet pÄ ses som en del i den stÀndigt pÄgÄende konstruktionen av vÄrt medvetande om, och dÀrmed av, samhÀllet. Det material som undersöks Àr fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som anvÀnds för att analysera dessa regeringsförklaringar Àr en form av kvantitativ innehÄllsanalys.Konkret Àr studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjÀlp av tvÄ olika sorters innehÄllsanalys.