Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..

Värdet av ett konstverk på auktionsmarknaden kan bestämmas av ett antal faktorer såsom marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnärens kanonisering kan spela en stor roll för värdet. Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur aura och kanonisering kan påverka värdet av konst. Det är troligt att det inte finns någon tidigare forskning i större utsträckning som har inriktat sig på detta specifika problem.Tillvägagångssättet är att uppsatsen inleds med en genomgång av begreppen aura och kanonisering samt en kort analys av hur konstvärdering går till i praktiken. Därefter analyseras tre verk, som har sålts till ett lågt pris på kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende på konstnärens kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har påverkat värderingen.De tre verken är Carl Johansson, Strandlandskap i aftonljus, Dirck van Baburen (hans efterföljare) Dryckesbroder samt Edv.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmänt tillgänglig plats. De objekt som undersöks är konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de två förstnämnda. Syftet med är att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och på så sätt försöka utröna om ett konstnärligt förhållningsätt kan appliceras i platsskapandet även inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan väcka medvetenhet om en plats och stärka platsens identitet.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

?Bara du har hälsan är allting bra.? Stämmer detta? Hälsa har länge betraktats som avsaknad av ohälsa, men inkluderar i dag begreppet livskvalitet. Nöjdhet med livet består av många komponenter, tre som nämns ofta är ekonomi, sysselsättning och det sociala livet. Denna studie ämnar utröna hur sambanden ser ut mellan hälsa och nöjdhetsområdena ekonomi, sysselsättning samt det sociala livet. En enkätstudie utfördes på 98 studenter som skattade sin hälsa och nöjdhet.

Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter från museilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådant arbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och därmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger en sträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare har inverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olika ramar..

Examensarbetet har bestått i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehåller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet är således att informera allmänheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förståelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare är Eskilstuna Turistbyrå.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnärer och undersökningar på Internet sökt information om verken och konstnärerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan är inte helt färdig att användas av allmänheten.

Mitt arbete handlar om vad som har uppstått medan jag väntat på att jag ska komma på vad jag ska göra i examensarbete. I förlängning en liten hyllning till allt det där som blir medan vi väntar på "de stora tingen"..

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.