Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och Konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Syftet med arbetet är att undersöka beslutanderätten vid gemensam vårdnad samt konsekvenserna av att vårdnadshavare inte kan enas i frågor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod. Det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar stadgas i FB. De senaste lagändringarna angående vårdnad trädde i kraft 2006. De nya vårdnadsreglerna syftade till att stärka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bästa.

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder Konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter.

Skuld och skam är två begrepp där det inte råder Konsensus om definitionerna. Begreppen är centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i åldrarna 20-85 år. De mest förekommande temana i både skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mår dåligt.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell Konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Syftet med denna studie är att undersöka den påstådda universala naturen av mänskliga rättigheter genom att använda mig av debatten kring asiatiska värderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundläggande argumenten som poängteras av försvarare av asiatiska värderingar är att de asiatiska och västerländska stater tillhör olika kulturer som även skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket påverkar deras olika uppfattning av mänskliga rättigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska värderingar har jag använt mig utav texter från Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, då dessa forskare och politiker representerar åsikterna av de två teorierna jag använder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag även hur ett större Konsensus kring internationella mänskliga rättigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgång av ett internationellt Konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten från båda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga åsikter som är av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater.

The purpose of this thesis is to analyze the construction of consensus in commune-collaborations. By a review of written material combined with elite interviews we have been able to follow the decision-making and the forming of consensus, in a commune-collaboration called NOSAM, in which they have decided to use consensus as a decision method. The thesis is based on a case study and we have decided to follow a specific issue that has been discussed for some time.We have created an instrument based on the ideal of deliberative democracy, through which we have been able to examine whether the decision-making in NOSAM can be described as a deliberative process or if consensus is formed by other incentives.The study shows that the decision-making in NOSAM cannot be described as a deliberative process, although there are some elements of deliberation. Consensus is formed in a proposition drawn up by the officials for the commune-representatives to agree on. Afterwards, the decision has to be brought up in each commune before reaching a final decision in NOSAM.Our opinion is that having consensus as the decision method leads to difficulties when deciding on bigger issues..

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter Konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig Konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..

Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället.Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletKonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare.

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

Studien tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens Globaliseringsråd där rådets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vårt resultat bygger på. Studien visar på hegemonin i de rådande föreställningar om samhällsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till Globaliseringsrådet fram till maj 2009 och där studien har syftat till synliggöra det som av Globaliseringsrådet osynliggjort. .

Introduktion: Under de senaste tre decennierna har forskare försökt nå Konsensus kring frågan om den möjliga hämmande effekten av kombinerad konditions- och styrketräning avseende utveckling av muskelstyrka jämfört med enbart styrketräning. Senaste meta-analysen inom området fastställdes 2012 och har kartlagt forskningsresultat fram till 2008, där konklusionen påvisar att forskningsresultaten är tvetydiga. Syfte: Att genomföra en systematisk litteraturstudie i form av en aktuell kunskapssammanställning över den forskning som bedrivits inom området för kombinerad konditions- och styrketräning för att undersöka om kombinerad träning har en hämmande effekt på utvecklingen av muskelstyrkan. Metod: Studien är en litteraturgenomgång där data samlats in via de medicinska databaserna; PubMed, Web of science, CINAHL, Scopus, AMED, Cochrane library och Physical education index. De sökord och sökordskombinationer som användes var; Concurrent training AND Endurance training AND Combined, Concurrent training AND Physical fitness AND Resistance training och Concurrent training AND endurance training AND Resistance training.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.