Syfte: Att beskriva Konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika Konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur Konsekvenser som rör sociala frågor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer från mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar påverkar människor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka Konsekvenser det vi bygger får för befolkningen som berörs och hur utvärderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprättas om planen i fråga kan beräknas ha betydande miljöpåverkan. Man skall i så fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver Konsekvenserna planen för med sig på miljön men även för människor och deras hälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka redovisningsbyråernas upplevda nytta av ISO certifieringen. Med upplevd nytta avses både den nytta byråerna tror att de kommer att få och de Konsekvenser certifieringen redan medfört. Undersökningen är genomförd på två olika respondentgrupper. Grupp 1 består av redan certifierade redovisningsbyråer medan grupp 2 består av byråer som har genomgått hela utbildningen men ännu inte certifierat sig. Grupperna har fått besvara varsin mailenkät vars syfte har varit att besvara studiens två frågeställningar; ? Varför valde byråerna att certifiera sig? ? Hur har byråerna upplevt certifieringen hittills och vilka Konsekvenser tror de att den kommer att medföra på lång sikt? Utifrån ovanstående undersökning har vi kommit fram till följande slutsatser.

Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de Konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget.För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv.Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag.Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet.Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka Konsekvenser för både företag och anställda den har..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och Konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar.

Samverkan i strategiska nätverk kan ge både positiva och negativa Konsekvenser för de företag som deltar. Ökad kunskap om dessa Konsekvenser kan bidra till att skapa fler framgångsrika nätverk. Syftet med denna uppsats var att förklara samverkan mellan företag i strategiska SME-nätverk genom att undersöka olika fördelar och nackdelar som påverkar företagens vilja att samverka och därmed även nätverkets framgång. Fallstudien av nätverket BDX visade att företag som naturligt är konkurrenter kan vinna fördelar genom att samverka, att det kan löna sig för företag att konkurrera tillsammans. Genom att utföra intervjuer och telefonenkäter samlades data in inom nätverket BDX.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka Konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för Konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Uppsatsen behandlar de orealiserade vinster som i vissa fall kan redovisas på grund av att redovisningsreglerna möjliggör eller kräver att tillgångar ska värderas till verkligt värde. Innehållet i uppsatsen inriktas på hur dessa vinster ska förhindras att ingå i ett underlag för utdelning. Uppsatsens syfte är att undersöka om en bunden fond för verkligt värde är lämplig att införa i Sverige för att förhindra utdelning av orealiserade vinster. Avsikten är att testa fondens effektivitet, Konsekvenser och om det finns ett behov för att införa en särskild reglering eller om den gällande Aktiebolagslagen är tillräcklig. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi tillämpat en juridisk metod, vilket för våran del innebär att vi sorterat och analyserat relevanta rättskäller inom både svenska och norska Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen.

Uppsatsens syfte är att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. Frågeställningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstås utifrån skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt på kategoriseringar och dess Konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som används i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjälp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vårt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framställs, där maktstrukturer (re)produceras genom ett upprätthållande mellan normen och den avvikande.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka Konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra grundskolelärares tankar kring regeringens beslut om färre eller inga IUP:er och vilka Konsekvenser det kan tänkas få. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver lärarna sin syn på förslaget om färre eller inga IUPer? Vilka parter anser lärarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka Konsekvenser menar lärarna att färre eller inga IUP:er kan få för den egna arbetssituationen? Hur går lärarnas tankar om att betyget ersätter IUP:n? För att besvara våra forskningsfrågor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgångspunkter kring lärande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lärare ville vi ta reda på hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle påverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanställts i resultatet som tillsammans med hjälp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår empiri på att lärarna ställer sig positivt till IUP:ns syfte och funktion då den verkar i elevens tjänst.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, Konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa Konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska Konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska Konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.