Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelålders människor? Studien har analyserat svar från 6434 individer mellan 27 och 85 år (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI påverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nätverk, utbildning och psykiska hälsa. Genom en enkätundersökning har data samlats in och analyserats för att svara på denna fråga. Efter en korrelationsmätning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI påverkar människor olika beroende på ålder, då flera resultat säger emot tidigare forskning som baserats på yngre individer.

Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget.För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv.Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag.Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet.Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har..

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Vid radiometriska kalibreringar av bildsensorer görs en omvandling av digitala data till radiometriska data. På grund av sensordrift måste kalibreringen upprepas för infraröda sensorer under utdragna fältmätningar om kraven på noggrannhet är höga, vilket gör att kalibreringen blir mer komplex. Ännu svårare blir kalibreringen om mätningar görs i flera spektralband (multispektrala mätningar), om spektralbanden spänner över ett stort spektralområde eller om målobjektens strålnivåer varierar mycket. Detta medför dels att kalibreringen tar mer tid och dels att flera eller mer komplexa referensstrålkällor krävs. Syftet med arbetet var att studera problematiken i sådana kalibreringar och se om kalibreringen kunde göras enklare och robustare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar.

Introduktion: Tandblekning har förekommit sedan mitten av 1800-talet och är en efterfrågad behandling inom tandvården. Missfärgningar beror på inre och yttre faktorer och för att bleka tänderna finns flera tandblekningstekniker. Väteperoxid och karbamidperoxid med varierande koncentration används.Syfte: Att beskriva hur tandblekning inom tandvården påverkar den hårda och mjuka orala vävnadenFrågeställningar: Hur påverkas oral hårdvävnad av tandblekning? Hur påverkas oral mjukvävnad av tandblekning?Metod: Litteraturstudie Resultat: Strukturen i emalj och dentin förändras och sensitivitet upplevs i både tand och gingiva. Pulpaskada uppstår vid blekning med 38 % väteperoxid.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats.I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.