Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: KÀrnprimÀrkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrÄgestÀllning: Vilka strategier har de svenska storbankerna anvÀnt sig av för att uppnÄ kravet pÄ högre kÀrnprimÀrkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fÄtt för bankerna dÄ de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet pÄ kÀrnprimÀrkapital som Finansinspektionen stÀller. Undersökningen Àmnar Àven utvÀrdera vilka konsekvenser förÀndringarna har fÄtt hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kÀrnprimÀrkapitalet.Metod: Metoden som anvÀnts var av kvalitativ karaktÀr dÀr sekundÀrdata som samlats in varit frÄn böcker, rapporter och artiklar. PrimÀrdata har samlats in frÄn personliga intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av sekundÀra datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som anvÀnt sig av att se över sin prissÀttning ocksÄ var de banker som ligger i topp vad gÀller kÀrnprimÀrkapitalrelationen.

I den hÀr uppsatsen redovisas en undersökning av hur prÀster i GÀvleomrÄdet stÀller sig till den nya Àktenskapslagen som har trÀtt i kraft frÄn och med 1 november 2009, efter mÄnga Ärs lÀngtan och vÀntan frÄn hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad prÀsterna tÀnker kring detta med hjÀlp av skriftliga intervjuer. Kunde de tÀnka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagÀndringen? Det Àr nÄgra av de frÄgor jag kommer att behandla i denna uppsats.I mÄnga Är har debatterna kring denna frÄga pÄgÄtt och dÀrmed Àven andra frÄgor rörande homosexuellas rÀttigheter. DÀrför ansÄg jag att det var viktigt att belysa den process som pÄgÄtt i Svenska kyrkan inför detta beslut.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka Ă„tgĂ€rder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten Ă„r 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring Ă„tgĂ€rderna hos stadens invĂ„nare.Materialet som anvĂ€nts bestĂ„r frĂ€mst av sundhetsnĂ€mndens handlingar frĂ„n Ă„ren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar frĂ„n dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande Ă„tgĂ€rder Ă„r 1834 frĂ„n den stund dĂ„ koleran nĂ„tt Ystad. Tidigt inrĂ€ttades och iordningstĂ€lldes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, sĂ€rskilda kolerabegravningsplatser, karantĂ€n och vakthĂ„llning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrĂ€ttade kvartersmĂ€nnen. Karlskrona strĂ€vade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. LĂ€karnas insatser tyder pĂ„ att de föresprĂ„kade att förebygga smittspridningen i staden frĂ€mst bland stadens fattigare befolkning.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur ny bebyggelse med bostÀder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett omrÄde nÀra ett riksintresse för naturvÄrd, ett naturreservat, ett ramsaromrÄde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med vÄtmarksomrÄdet eller kan de existera i varandras nÀrhet? Nordöstra Vilan Àr min fallstudie och ett exempel pÄ detta.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet Àr kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas frÄn kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att vÀrdera vad det fÄtt för konsekvenser. BerÀkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor Är 2010..

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..

Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act Àr en lag som trÀdde i kraft den 30juli 2002 och Àr svaret pÄ ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte Àr att ÄterstÀlla investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrÀgerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska sÄsom icke-amerikanska,för att pÄ sÄ sÀtt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lÀmnas tillaktiemarknaden överensstÀmmer med verkligheten. Lagen har varit vÀldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som Àr mest kostsamför företagen att implementera Àr lagens sektion 404.

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

I dagens samhÀlle finns det ett antal arbetstagare som har anstÀllning pÄ begrÀnsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanstÀllningar samt vilket förhÄllande som finns mellan visstidsanstÀllningar och samhÀllet. Fokus i detta arbete Àr att undersöka hur visstidsanstÀllningar regleras och hur dessa inverkar pÄ individer i Sverige. För att fÄ full förstÄelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn pÄ Sveriges reglering av visstidsanstÀllda. SamhÀllets utveckling behandlas kort för att nÄ en djupare kÀnnedom om behovet av visstidsanstÀllningar i Sverige.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.