Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Detta magisterarbete fokuserar på kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen då nya krav tillkommer. Detta är en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag där undersökningen utfördes är ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. Tillvägagångssättet i undersökningen har främst varit intervjuer, men även studier av de dokument som finns i verksamheten.

Studien utgår från fem föräldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa föräldrars stress. Internationella stu-dier har visat att föräldrar till barn med ADHD känner stress kopplat till föräldrarollen oftare än andra föräldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. Föräldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krävande roll än andra föräldrar. De upplever ständigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier.

Den elektroniska handeln har varit på framfart i många år, den erbjuder stora potentiella affärsmöjligheter för företag. Med hjälp av internet kan företag idag erbjuda produkter och tjänster till kunder över hela världen. Elektronisk handel kan också erbjudas via mobiltelefoner, även kallat mobilhandel. Den handeln har i Sverige haft en trög tillväxt jämfört med den elektroniska, en förklaring till detta kan vara säkerhetsaspekten. Flera forskare uttrycker att det råder en osäkert hos konsumenten i transaktionsutförandet.

Denna uppsats handlar om hur små företag gjorde när de utvecklade sitt webbbaserade e-handelssystem. Syftet var att se om företagens utvecklingsarbete följde en systemutvecklingsmodell samt att ge en vägledning till hur utvecklingsarbetet kunde gå till utifrån resultatet av fallstudien. I undersökningen såg vi att dessa företag inte använde sig av en systemutvecklings modell. Deras tillvägagångssätt påminde dock om prototyping i och med att de arbetade fram prototyper som sedan förbättrade efter tester av olika slag. Vi kom fram till att små företag inte behövde arbeta i projektform utan de gjorde enklare lösningar själv.

Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter.

Studiens syfte är dels att få kunskap om fritidspedagogers personliga inställning och yrkesmässiga hållning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utsträckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger på tre skolor i två skolområden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrågornas teman; inställning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har både en positiv och en negativ personlig inställning till dataspel där de ser positiva effekter som lärdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter på både gott och ont.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag.

 Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna.

Arbetslösheten är ett stort problem i dagens samhälle både för samhället och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns både fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar på att de arbetslösas upplevelser påverkas starkt av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra påverkande faktorer.Syftet i studien är att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förståelse för vad det är som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation så olika ifrån individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 år blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjälp av sociologiska utgångspunkter så som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner på arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förståelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet på arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika från individ till individ.

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. Frågeställningen är vilka problem som kan uppstå om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan använda sig av för att lösa dessa problem.Med hjälp av proffesionella datorgrafiker från det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper från kandidatutbildningen datorgrafik på Luleås tekniska universitet i Skellefteå, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Förutom en viss upprättelse för folkmordets offer innebär den svenska riksdagens erkännande en påtryckning på Turkiet att göraupp med sin historia. Trots den stora enigheten inom forskningsvärlden och ett brett faktaunderlag som bevisar folkmordets existens, är ett erkännande av folkmordet inget som står på den turkiska statens agenda utan något som i den turkiska statens ögon utgör en brottslig handling. Detta arbete syftar till att besvara frågan om folkmordet 1915 kan medföra rättsliga konsekvenser för Turkiet. Med denna huvudfråga väcks andra frågor som först behöver besvaras i förevarande uppsats.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Uppsatsens syfte är att beskriva kännetecken och konsekvenser av lokal förankring som strategi, och introducera detta som ett begrepp inom strategiteorin. Mer specifikt vill vi visa hur lokal förankring som strategi kan bidra till en ökad kvalitet i banktjänsten. Kvalitativ fallstudie, induktivt tillvägagångssätt, semistandardiserade intervjuer. Sex stycken intervjuer med personer med olika chefsbefattningar inom Färs och Frosta Sparbank. Lokal förankring som strategi kännetecknas av fysisk närvaro och tillgänglighet samt lokalt engagemang och lokalkännedom.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.