Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och Konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förändringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk på skogslevande arter är habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang är begreppet Konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utsträckning arter kan röra sig mellan lämpliga habitatfläckar i landskapet. Konnektiviteten för en art är beroende av andel lämpliga habitat och artens spridningsförmåga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstånd.

I denna studie har två olika GIS-verktygslådor och två typer av kartmaterial jämförts för attundersöka hur väl de kan användas till att modellera ekologisk Konnektivitet på kommunnivå.Verktygslådorna som jämförts är Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen från ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial användes tvåolika typer av data, dels Svensk MarktäckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framställd för ändamålet baserat på IRF-bilder. Syftet med studien är att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk Konnektivitet utifrån demöjligheter och begränsningar som respektive verktygslåda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsättningar liknande en kommunal tjänstemans. Jämförelserna är gjorda både urett kvalitativt användarvänlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv däranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jämförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk Konnektivitet är mindre kvalitetsmässigt tillförlitlig än enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta är att Matrixgreen i sin nuvarande form ärbegränsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess användningspotential.

Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc.

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar.Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp.

The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.

According to the Swedish strategy for forest protection, additionally 40 000 ha productive forestland will be protected in the county of Västerbotten, between 1999 and 2010. A national project was carried out to distinguish the proportion of forest with a high biological value, in all counties. The project resulted in demarcation of small landscape areas or small ?biological value regions? (bvr), with higher concentrations of forests with conservation values and red listed species than the surroundings. In Västerbotten, 26 such bvr?s were identified and the Counties Agency and Forest Agency in Västerbotten developed a regional strategy for forest conservation to standardize the forest protection process.

SammanfattningUnder en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k.