Bakgrund och problem: År 2004 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredning gällande möjligheten att kontrollera omsättningen hos företag i kontantbranscherna. Utredningen föreslog införande av krav på registrering av försäljningen i certifierade kassaregister samt krav på att föra så kallade personalliggare. Intäkternas fullständighet är mot denna bakgrund ett omdiskuterat ämne och diskussioner har förts kring det problem revisorer står inför vid granskning av företagens intäktsredovisning. Syfte: Studien syftar till att ta reda på vad som är god revisionssed för revisorer vid granskning av företag i kontantbranscherna, såsom restauranger och butiker. Vi skall vidare undersöka hur revisorer hanterar situationer då de inte med rimlig grad av säkerhet kan styrka att redovisningen är upprättad enligt god redovisningssed.

I den kriminalpolitiska debatten hänvisas det inte sällan till det allmänna rättsmedvetandet. Vadallmänheten anges ha för uppfattning om lag och rätt i allmänhet och straffnivåer i synnerhet, harbl.a. legitimerat ett flertal straffskärpningar de senaste decennierna. Av denna anledning är detrelevant att undersöka vad allmänheten faktiskt har för uppfattning i rättsliga frågor.Med anledning av utfallen i det s.k. Stureby-målet och det s.k.

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

Träbroar blir allt populärare. Priset och de korta monteringstiderna gör att det byggs fler och fler broöverbyggnader i trä. En träbro har en hållbarhet och bärighet som är fullt jämförbar med broar i andra material och sedan trä som material blivit mindre begränsat i normen sen ett antal år tillbaka, har trä-broöverbyggnader blivit mer representerat ute i samhället. Martinsons Träbroar har idag möjlighet att producera likväl gång- och cykelbroar som avancerade vägbroar, anpassade för tung fordonstrafik. Med en broöverbyggnad av fackverkstyp lämpar sig bron som gång- och cykelbro med spännvidder upp till dryga trettio meter.

Limträ är ett material som består av sammanlimmade lameller av konstruktionsvirke. Limträ tänjer gränserna för vad man kan bygga med trä, genom att erbjuda balkar med längre spännvidd och med större tvärsnitt än vad som annars vore möjligt. Genom förstärkning av limträkonstruktioner med kolfiberkomposit skulle lastkapaciteten kunna höjas ytterligare. Tillämpnings-området för förstärkning av limträkonstruktioner skulle kunna ligga inom nyproduktion eller kapacitetshöjning av befintlig konstruktion. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förstärkningssystemets potential vid förstärkning av limträbalkar med kolfiberkompositstavar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt?Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter.Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Sverige har som medlem i EU 2002 antagit en lagstiftning mot människohandel som bygger på ett av Europeiska Rådet antaget rambeslut. Den till rambeslutet anpassade svenska lagstiftningen mot människohandel i Brottsbalken 4 kap 1 a § ställer höga krav på de svenska brottsutredande myndigheterna. De arbetsmetoder polis och åklagare använder idag leder till att spaningsinsatserna kan bli långa. Den längre spaningsinsatsen motiveras med ett behov att säkra tillräckligt hållbar bevisning för att kunna döma gärningsmännen till avskräckande och kännbara fängelsestraff. En längre spaningsinsats genomförs enligt min mening på offrets bekostnad och i konflikt med reglerna om de mänskliga rättigheterna.

Syftet med studien har varit att med hjälp av intervjuer och enkäter undersöka hurKriminalvården arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar på trefrågeställningar; 1) varför det finns skäl för Kriminalvården att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sådan identifiering sker samt3) vilka särskilda åtgärder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi någon form under alla tider men har på senare år fått ett allt större utrymme i såväl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmän uppfattning om organiserad brottslighetsom ett växande hot mot det svenska samhället. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhållandevisframgångrikt med att lagföra personer för brott.

Jag har valt att skriva ett examensarbete om kvinnors klädsel har någon betydelse vid en våldtäktsrättegång. Anledningen till uppsatsämnet är att kvinnan har historiskt varit en svagare individ i vårt samhälle, vilket jag tror även avspeglas i vårt rättssystem. En våldtäkt är ett av de värsta brott en kvinna kan utsättas för, därför intresserade jag mig för idén om att undersöka hur bilden av kvinnan ser ut i vårt rättssystem. Många genusteoretiker och rättssociologer anser att det finns en fördom om hur en kvinna ska vara klädd och bete sig, vilket de även påstår i viss mån påverkar våra våldtäktsrättegångar. Metoden jag har valt för att kunna få en någorlunda bild av hur det ser ut i våra rättssalar är att undersöka elva rättsfall rörande våldtäkt från tingsrätten, där jag analyserar tingsrättens bedömning vid skuldfrågan.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Internationellt sett är merparten av de dammbrott som ägt rum kopplat till grundläggningen. Det är oftast kopplat till att det finns osäkerhet i de rådande grundförhållandena. Som extra säkerhet, installerades bergförankringar som en åtgärd att behandla osäkerheterna i de rådande grundförhållandena.I Sverige är merparten av kraftverksdammarna uppförda mellan 1940-och1960 talet. Det var inte ovanligt att cementingjutna slakarmerade kamstål sattes under dammarna som en extra säkerhet. När dessa bergbultar installerades var kunskapen om dess verkningssätt begränsat, då teorier om bergbultens verkningssätt började utvecklas under 70- och 80-talet.Vid dimensionering av bergförankring till dammbyggnader i nutid tillämpas RIDAS, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, som är upprättade av de Svenska dammägarna.