För att minska framtida problem med läckor på våra ledningsnät är det viktigt att man förnyar dessa. Planeringen av denna förnyelse kallas för förnyelseplanering. En metod i förnyelseplaneringen är så kallad ?riskbaserad förnyelseplanering?. Denna metod syftar till att hitta de ledningar som innebär störst risk.

Att vara vittne eller målsägande, är en påfrestande process. Att utsättas för brott väcker olika känslor hos den drabbade t.ex. rädsla och ilska. När ett brott polisanmäls startar en lång rättsprocess för att utreda vad som hänt. För att hjälpa vittnen och målsäganden att hantera den jobbiga situationen finns vittnesstödet för att bidra med information och stöd.

The aim of this study is to investigate how the female author, Charlotte Brontë, describes the development of her female protagonist in Jane Eyre and to compare this to how the male author, Fyodor Dostoevsky, describes the development of his male protagonist in Crime and Punishment, inside the patriarchal 19th century.My basic idea is that both characters in these two books have to reach their own unknown to find satisfaction and a new existence, and I want to investigate what the characters have to go through to find that existence. To help me in my exploration of Jane Eyre I make use of Gilbert and Gubars? book The Madwoman in the Attic and in the case of Crime and Punishment, I make use of Pelikan Straus? article ??Why did I say ?Women!??? Raskolnikov Reimagined?. Both authors discuss literature from a gender perspective, but without comparing female and male characters or authors with each other, which I believe is important for a more holistic understanding of gender issue.The conclusion of this essay is that these books are describing the main characters? evolution towards their personal unknown with the same tools, a double self, an important symbol, and in the end a love partner that embodies that unknown.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.

En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

SammanfattningRubrik                                                     Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla? Problemformulering                             Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten? Syfte                                                      Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten. Studiens utgångspunkter                    I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt. Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna.

I The Pirate Bay-målet dömdes de tilltalade för medverkan till upphovsrättsintrång. De ansågs genom tillhandahållandet av internetleverantörstjänsten The Pirate Bay ha främjat brott. För att kunna aktualisera påföljder även för medverkansgärningar hänvisade HovR under målet till det medverkansansvar som enligt 23 kapitlet 4 § BrB kan åläggas den som inte anses som gärningsman men som främjat brottslig gärning med råd eller dåd. Domstolen uttrycker i målet att denna paragraf kan få orimliga konsekvenser vid en strikt ordalydelsetolkning, ändå synes det vara en liknande tolkning domstolen i slutänden använder sig utav vid aktualiserandet av medverkansansvar. Vid den bedömning domstolen gör av uppsåt för de tilltalades gärningar, framkommer det att uppsåt av svag karaktär, ett så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt.

I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.

Vi har i vårt arbete försökt belysa hur ungdomarna i Umeå uppfattar polisen. Vi har även försökt få en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i Umeå i dagsläget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det här arbetet har vi även tittat på olika teorier om varför vissa begår brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begår brott kan b l a bero på brister i de sociala banden till det konventionella samhället. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer närmare ungdomarna kan de lättare påverka ungdomarna.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.