Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.

ABSTRAKTTitel:Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett säkert kort? - En studie av fyracaféer i en mellansvensk stad.Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson.Handledare:Per-Arne Wikström.Datum:2012-05-20.Syfte:Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer på en relativt liten yta. Hur kanalla dessa caféer gå runt utan att något av dem skiljer sig märkbart från de andra? De fyracaféer som valts ut till denna uppsats är näst intill identiska när det gäller meny och inredningoch ändå har de alla funnits i flera år. Syftet är att studera och undersöka den likhet som tycksfinnas mellan konkurrerande caféer idag.Metod:Detta arbete består av en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer och ett antalsnabbfrågor som besvarats av människor som befunnit sig på den aktuella stadensshoppinggata.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt.

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden.

SammanfattningI dagens läge är konkurrensen inom livsmedelsbranschen stenhård och företag försöker på alla möjliga sätt att marknadsföra sina produkter. Dock räcker det inte med att endast göra reklam för sina produkter, utan man måste integrera med kunderna och skapa underlag som möjliggör en positiv varumärkesimage i kundernas ögon och får dem att känna en positiv känsla inför företagets varumärke. Ett sätt att dra detta ett steg längre är att använda sig av corporate branding, som syftar till att man använder sig av ett varumärke som är detsamma som företagsnamnet. Detta kan vara såväl positivt som negativt, då företaget måste vara väldigt konsekventa i hela företagskedjan, eftersom konsumenterna kommer bedöma företaget och dess produkter utifrån helhetsintrycket och inte bara på hur bra de upplever att den specifika produkten är. Ett dåligt bemötande av en medarbetare, som arbetar för företaget, kan leda till att konsumenter väljer bort det varumärket vid inköpet.

Globaliseringen ställer nya krav på regionernas konkurrenskraft. Gränsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa två gränsregioner har likheter som gör dem intressanta för jämförelser exempelvis järnridåns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förändrat integrationsmöjligheterna. Därtill har de ungefär lika stort invånareantal.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i den snabbt förändrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krävande och informerade. Det ställs högre krav på att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att särskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse är genom användandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning är modesäljande klädkedjor då många butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fått en annan betydelse än enbart transaktionen av en produkt. Författarna frågar sig därför hur den omgivande atmosfären skulle kunna användas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.

Utbudet av etiska produkter har ökat på senare år, vilket borde betyda att människor har blivit mer benägna att köpa etiska produkter. Detta har krävt vissa förändringar i företagens marknadsföring, eftersom en etisk profilering i vissa fall kan kräva en annan infallsvinkel. Om ett företag med en etisk profil samarbetar med ett företag utan en etisk profil, skulle detta kunna ses som att företaget inte står fullt ut för sina värderingar, vilket kan göra att de tappar trovärdighet. The Body Shop är ett företag som säljer kosmetika, hud- och hårvårdsprodukter och marknadsför sig som ett företag med starka etiska värderingar och de arbetar mycket med Corporate Social Responsibility. The Body Shop kallas i detta arbete ett företag som framställer sig som etiskt eller ett företag med etisk profil.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.