Kampen om studenterna blir allt hårdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gäller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just välja dem som studieplats. Handelshögskolorna är idag i en kamp där det gäller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola från dess Konkurrenter. Konkurrensen är hård, och utbildningarna är oftast av samma kvalité. Ändå finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet.För Handelshögskolan i Karlstad gäller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet.

Vi har undersökt hur Malmö Aviation arbetar och hur marknaden uppfattar företagets positionering och varumärkesidentitet samt jämfört likheter och skillnader. För att kunna besvara våra frågeställningar, har vi först utgått från en teoretisk bakgrund som behandlar varumärke och positionering. Därefter har vi genomfört en intervju med Eva Rodenstam, marknadschef på Malmö Aviation. Vidare har en enkätundersökning samt djupintervjuer gjorts med Malmö Aviations resenärer. Djupintervjuerna visade med större fördel hur Malmö Aviations varumärke uppfattas av redan existerande kunder än hur Malmö Aviation positionerat sig på den inhemska flygmarknaden.

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares inställning till optionsprogram har förändrats de senaste åren mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag på eventuella förbättringar av dagens optionsprogram och på alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka våra kunskaper om optioner som incitament. Därefter genomfördes personliga intervjuer med en eller två optionsinnehavare på fyra olika företag.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har på senare tid blivit en viktigare del avföretags värdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital är däremot inte särskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavärdedrivarmått påverka såväl val av interna prestationsmått som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom området, senareforskning ger även anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades främst in från vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehållsanalyser av deundersökta företagens årsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfå en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina Konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras Konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en entreprenör/ kreatör produktplacerar i bästa mån för att överleva i modebranschen. Metod: Kvalitativ med intervjuer som bas för empirin. Slutsats: Med hjälp av en positioneringsmodell kan entreprenören/kreatören ta ställning till sina Konkurrenter och placera sin produkt till den tänkta målgruppen. Teorin hjälper företagare att strukturera upp en annars komplex hantering som i nystartade företag ?bara sker?.

Tenant representation är som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits på den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. Tjänsten tenant representation kommer ifrån den engelska och amerikanska marknaden och således ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna på Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del på intervjuer av representanter från aktörer på Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hämtar även inspiration från tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender på marknaden som märks av är att medvetenheten och efterfrågan på tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande är att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

Den första juli i år ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-årigt monopol. I och med förändringen, från att verka på en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gå från ett tydligt samhällsuppdrag till en marknad med flera Konkurrenter, vilket medför en stor omställningsprocess för Apoteket AB. Då Apoteket står inför stora utmaningar måste de anpassa både sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets målsättning är att fortsätta vara marknadsledare, vilket kräver att de måste förändra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumärke för att sedan kunna använda det som en värdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna på en omreglerad marknad.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett företag som verkar på en monopolmarknad förändrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sådana fall hur marknadsföringen förändras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet.Studien visar att det uppstår förändringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad.

Syfte:Vi ville ta reda på det första intryckets betydelse av den totala kundupplevda tjänstekvalitén samt hur man som restaurang kan skapa ett gott första intryck och därmed vinna konkurrensfördelar gentemot sina Konkurrenter. Eftersom inga tidigare teorier fanns på området blev syftet med vår uppsats att skapa ett första försök till en teoriram kring begreppet ?första intrycket?. Metod:Metodmässigt bygger vår uppsats främst på litterära verk, artiklar och uppsatser inom området service management. Vi har i hela vårt arbete begränsat oss till att bara undersöka det första intrycket av gästens upplevelse vid ett restaurangbesök.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren.Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k.

För att företag skall kunna konkurrera på ständigt föränderliga marknader krävs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, Konkurrenter och nya produkter. Källor till denna kunskap finns både internt inom organisationer och externt i deras omgivning. Både de interna och externa kunskapskällorna är viktiga, men under de senaste åren har ett allt större intresse riktats mot de externa källorna, då de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affärsprocesser.En av de kunskapskällorna som ofta nämnts är Internet och den data som lagras på hemsidor runt om i världen. Dock är det svårt att hitta relevant data på Internet på grund av dess omfattning och dynamiska karaktär. Det har därför börjat uppkomma nya tekniker för att inhämta, strukturera och integrera data från Internet.

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt Konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

År 1970 övergick Sverige från att ha fasta bokpriser till fria eftersom de fasta bokpriserna ansågs strida mot konkurrensrätten. Detta var 1900-talets viktigaste händelse i den svenska bokbranschen Därefter började allt fler traditionella bokhandlare att samarbeta och utvidga sin utbud för att generera fördelar inom företaget.Böcker har däremot inte alltid sålts genom de traditionella bokhandlarna och nu mera har man allt flera Konkurrenter än tidigare vilket gör att de befinner sig på en mogen marknad. De två senaste aktörerna som trätt in på marknaden är stormarknader och Internet som med bland annat låga priser anses som ett hot för de traditionella bokhandlarna. Då de gamla konkurrensmedlen är satta ur spel måste de traditionella bokhandlarna satsa på relationer och lojalitet för att åtminstone behålla sina befintliga kunder och där av få långsiktig överlevnad.Vi kommer här att undersöka från både säljarens och konsumenternas perspektiv för att kunna se vilka marknadsföring strategier bokhandlarna använder sig av och hur de kan skapa långsiktig lojalitet hos deras kunder.I vår undersökning har vi valt att jämföra en stor bokhandel med en medelstor och två små för att få en inblick om vilka strategier de olika bokhandlarna använder sig av. Vi kan understryka att det krävs olika faktorer för att traditionella bokhandlar skall kunna skapa långsiktlig lojalitet hos deras kunder.

Microsoftdomen grundar sig i att Microsoft vägrat lämna ut interoperabilitetsinformation till en av sina Konkurrenter (Sun). Sun menar att detta konstituerar ett missbruk av dominerande ställning och lämnar in ett klagomål till Kommissionen som påbörjar en utredning. Kommissionen börjar dessutom på egen hand utreda huruvida Microsofts integration av Windows Media Player i sitt operativsystem (Windows) kan utgöra ett missbruk. Den 17 september 2007 blev Microsoft dömda av Förstainstansrätten för missbruk av dominerande ställning. Detta ledde till ett par påföljder för Microsofts del.