Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens värld då det idag finns 1 706 webbhotellstjänster (inklusive dataservicebyråer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 är namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen.Uppsatsen vänder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjänster. Genom att läsa denna uppsats kan målgruppen få bättre kännedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingår ett avtal.Undersökningen visar bland annat att antalet anställda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anställda samtidigt har de lägsta priserna.Det har även tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte längre har någon betydelse och att priset i förhållande till webbutrymme och datatrafik håller på att förändras.Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras på prissättningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg.Webbhotell anses ha bättre prestanda om webbhotellets placering är i Sverige men undersökningen visar att ett utländskt webbhotell vann sidladdningstestet.Om månadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stängas ner eller prestandan kommer att bli märkbart försämrad.Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket är viktigt för företag som har sina affärssystem online.Fjorton webbadministratörer som använder sig av webbhotell både privat och genom sitt företag har svarat på en kvalitativ frågeformulärsundersökning med 43 frågor och svaren på frågorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer.Rekommendationer lämnas till målgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex.

En omdiskuterad fråga inom upphandlingsvärlden har på senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan ställa krav på verksamhetsövergång. Ett sådant krav innebär att myndigheten kräver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rättsföljder, oavsett om 6 b § LAS är tillämplig eller inte. De rättsföljder som 6 b § LAS ger upphov till är att arbetstagare hos den nuvarande leverantören går över till den nya leverantören med samma villkor, att övergången inte är en giltig grund för uppsägning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig på ett EU-direktiv, det så kallade överlåtelsedirektivet. För att kunna ställa ett sådant krav måste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hänsyn, och de upphandlingsrättsliga principerna.

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Allt eftersom världen blir mer globaliserad ökar Konkurrensen på marknaden. Detta sätterpress på företag vilket leder till stora behov av effektivisering. Företaget Toyota har verkatframgångsrikt på marknaden, detta har medfört att deras verksamhetsstrategi fått storuppmärksamhet. På grund av dess resurssnåla och effektiva tillvägagångssätt kom dennaverksamhetsstrategi att kallas Lean. Lean berör alla delar i en verksamhet, en del företagbörjar endast tillämpa Lean-produktion.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om Konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor.

Syftet med införandet av eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade Konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa eurokoder. De nationella tilläggen skapar då skillnader mellan hur olika länder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det är svårt för organisationer att nå ut och behållakonsument relationer på grund av den stora Konkurrensen. Många strategier bygger idag på attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta är svårt för konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer på bästa att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmärksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta få ökad kunskap om hur organisationer bättre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media användare som hölls på CampusVarberg.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen använder sig av köp på avbetalning som ett sätt att marknadsföra produkter. Det små företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva Konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen måste man hitta andra sätt att differentiera sig på. De mervärden som skall skapas påverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lägger fram för kunden samt på vilket sätt.

Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

Titel: Bemanningsbranschen ? En bransch under utveckling? ? En studie av tre bemanningsföretag i VästmanlandSeminariedatum: 2013-01-09Högskola: Mälardalens högskola VästeråsInstitution: Akademien för hållbar samhälls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Helena Bodin, Therése LindbergHandledare: Magnus LinderströmSidoantal: 33Bilagor: 1Nyckelord: Bemanning, rekrytering, bransch, marknadsstrategiSyfte: Syftet med den här studien är att utifrån valda teorier undersöka bemanningsbranschen genom att studera tre bemanningsföretag i Västmanland.Metod: Abduktiv ansats och kvalitativ metod. Tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska delen av uppsatsen grundar sig på vetenskapliga artiklar samt böcker inom det studerade området.Empiri: Empirin baseras till största del på de intervjuer som genomfördes med Roger Ragnebrant som är regionschef för Prime i Mälardalen, Sanna Riesten som är platsansvarig på Manpower i Västerås samt Anders Agarsson som är Arenas platschef i Västerås.Slutsatser: Den största utmaningen i bemanningsföretagens omvärld är svängningarna i konjunkturen. En viktig strategi är således att göra sitt företag mindre konjunkturkänsligt. Studien kom fram till att det råder en hård konkurrens på bemanningsmarknaden i Västmanland.

Detta är en samhällsvetenskaplig kandidatuppsats med temat ?generationsväxling i lantbruket?. Utgångspunkten är åtta intervjuer insamlade på olika gårdar runtom på fasta Åland, vilket är ett ösamhälle beläget mitt ute i Östersjön. Som komplement till intervjuerna har även deltagande observationer gjorts. Med utgångspunkt i de vardagliga liv människor lever, livsvärlden, vill jag genom denna studie förmedla en översiktlig bild av åländska arvingars livssituationer samt vad som möter dessa personer i vardagen när de bestämt sig för att ta över familjegården eller nyligen har gjort det.

Då Konkurrensen mellan företag inom kläd- och modebranschen är hög erbjuder mångaföretag kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sättför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering när de flesta företagerbjuder sina kunder liknande kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med åtgärder som de flesta företag kan använda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivå och erbjuder sina kunder ?mina varor?.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att Konkurrensen från andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hålla låga priser är det många företag som väljer att importera produkter från lågkostnadsländer. För textilföretag är Indien ett bra alternativ då de på grund av långa traditioner anses vara duktiga på textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora råvarutillga?ngar.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har Konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.