Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Introduktion och Problemdiskussion: Den ökade medvetenheten om mĂ€nsklighetens inverkanpĂ„ miljön har bidragit till att begrepp som ?hĂ„llbarhet? och ?hĂ„llbar utveckling? kommit att bli alltmer vida diskuterade och betydelsefulla i dagens samhĂ€lle. I banksektorn syns en ökad trend atthĂ„llbarhetsredovisa samt engagera sig i frĂ„gor kring Corporate Social Responsibility (CSR), menkopplingen mellan extern redovisning och faktisk implementering Ă€r inte helt sjĂ€lvklar. Även om enstor mĂ€ngd verktyg för hantering av hĂ„llbarhetsaspekter uppkommit i litteraturen sĂ„ Ă€r forskningenkring implementeringsförfarandet samt hur organisationer anpassar sin ekonomistyrning för attstödja hĂ„llbarhetsstrategier otillrĂ€cklig och behöver studeras djupare. Med utgĂ„ngspunkt i problemdiskussionenhar denna uppsats Ă€mnat undersöka hur Roslagens Sparbank och SparbankenTanum, som Ă€r tvĂ„ sparbanker som aktivt valt att engagera sig i hĂ„llbarhetsfrĂ„gor, gĂ„tt tillvĂ€ga i förfarandetav implementeringen av hĂ„llbarhetsaspekter.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Auktioner pÄ nÀtet har pÄ senare Är blivit en vital del i mÄnga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begrÀnsad budget och IT-kompetens har upptÀckt de möjligheter som auktionssidor erbjuder och idag Àr dessa marknadsplatser överbefolkade av smÄ, ofta nischade aktörer. PÄ grund av stark lokal sÄvÀl som global konkurrens frÄn större företag hade bara en brÄkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjligheten att anvÀnda internetauktioner som alternativ distributionskÀlla funnits. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera en av dessa aktörer och vÄr frÄgestÀllning Àr hur valt företag med hjÀlp av auktionssidor genererat lÄngvariga konkurrensfördelar gentemot större aktörer pÄ marknaden. Att skapa lÄngvariga konkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en lÄngsiktigt framgÄngsrik strategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckas med detta beror pÄ en rad olika faktorer Det företag som vi har valt att studera Àr en av de tio största aktörerna pÄ den svenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot Àldre tvspelsrelaterade produkter.

Under senare Är har prisjÀmförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna anvÀnder sig av prisjÀmförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar ocksÄ arbeta med prisjÀmförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och pÄ mÄnga sÀtt kan tÀnkas bidra till en ökad konkurrens pÄ marknaden, kan dock ocksÄ anvÀndas som verktyg för att begrÀnsa konkurrensen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjÀmförelsesajterna samordnar sig om ett visst upptrÀdande pÄ marknaden, vilket kan snedvrida konkurrensen genom att exempelvis priser faststÀlls eller att marknaden uppdelas.

SammanfattningMed tanke pÄ dagens marknad dÀr allt större konkurrens finns gÀller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsstÀller kunden med rÀtt produkter, kvalitet och kvantitet. En lÄg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebÀr att företag bör kontinuerligt förbÀttra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), dÀr projektet utfördes, Àr en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plÄtdetaljer och fÀrdigstÀller produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport Àr att presentera förbÀttringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbÀttra den interna leveransprecisionen pÄ den produkt som har studerats, den sÄ kallade Ericsson-ram. För att uppnÄ syftet behövdes tvÄ frÄgestÀllningar besvaras, nÀmligen ?Vilka förbÀttringsomrÄden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbÀttringsförslag, utifrÄn de identifierade förbÀttringsomrÄden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna har 14 besök pÄ AQ AB i Vaggeryd gjorts.

I dagens konsumtionssamhÀlle Àr det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna sÄ pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta mÄste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vad det Àr som pÄverkar konsumenten till att vÀlja ett varumÀrke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen Àr konstruerad efter en deduktiv ansats, Àr kvalitativ och utgÄr ifrÄn modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som pÄverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess nÀrmre.

Kina har haft en exceptionell utveckling tiden efter den ekonomiska reformen 1979 dÄ den kinesiska regeringen började öppna upp den interna marknaden för internationell konkurrens. Resultatet har visats sig i vÀxande valutareserv och bytesbalans och framförallt i tilltagande BNP tillvÀxt. Under de senaste Ären har det framkommit hÄrd kritik frÄn omvÀrlden (lÀs USA och EU) dÀr budskapet har varit att den kinesiska regeringen skall revalvera sin valuta och dÀrmed nÀrma sin jÀmviktsvÀxelkurs. Den hÀr uppsatsen undersökte vad den nominella vÀxelkursen skulle ha varit i Kina nÀr budgetrestriktionen Àr uppfylld. Detta sker nÀr Kina möter sitt initiala överskott (underskott) med ett nuvÀrdesberÀknat underskott (överskott).

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lÄgt. PÄ grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplÄning dominerat den svenska obligationsmarknaden i mÄnga Är. PÄ senare tid har det dock skett en förÀndring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lÄnebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsrÀntor och en lÄg realrÀnta har bidragit till ett vÀxande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fÄtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrÄgasÀtter rÄdande marknadsstruktur, en telefonbaserad mÀklarmarknad, i nÄgon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krÀvas för att en sÄdan marknad skulle kunna uppstÄ.AvgrÀnsningar: Studien fokuserar pÄ marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

En lojal arbetsstyrka Àr efterstrÀvansvÀrd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten Àven följer ett kÀnslomÀssigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nÄ företagets mÄl och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förÀndringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet dÄ monopolets upphörande sÀtter företaget i en ny situation, nÀmligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förstÄelse för hur de olika hierarkiska nivÄerna i organisationen ser pÄ begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer pÄ marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare frÄn apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser pÄ lojalitet och hur denna syn pÄverkats av omregleringen.

Den svenska sÄgverksindustrin upplever en hÄrd konkurrens pÄ vÀrldsmarknaden för sÄgade trÀvaror. EfterfrÄgan har minskat utan att marknadens utbud har justerats ned. Detta har genererat lÀgre vÀrldsmarknadspriser och en utslagning av sÄgverksaktörer. VÀgen till överlevnad och lönsamhet Àr inte entydig, men med en förbÀttrad och vÀl avvÀgd produktionskapacitet ökar chansen att vidmakthÄlla konkurrenskraften. AB Karl Hedins sÄgverk i Krylbo har som mÄlsÀttning att Ärligen öka produktiviteten med tvÄ procent. Ett sÀtt att uppnÄ denna mÄlsÀttning Àr att investera i utrustning som förbÀttrar produktionsprocessen.

SÄ lÀnge som mÀnniskor strövat omkring pÄ jorden har det bytts och handlats med varor och tjÀnster. Det Àr i mÀnniskans natur att göra affÀrer.Logistik och inköp har dÀrför naturligt blivit stycken i den mÀnskliga handelshistorien, samhÀllet men frÀmst företag pÄverkas och pÄverkar denna nutidshistorias utveckling. DÄ konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag sÄ har företag försökt hitta nya metoder för att hÀvda sig pÄ den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig frÄn företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel pÄ det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras Àr fusion, Just-in-Time och inköp.

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.

Organisationer stÀlls kontinuerligt inför allt större utmaningar som globalisering, ökad konkurrens och ökade kundförvÀntningar. En av de mest framgÄngsrika metoderna för att hantera dess utmaningar Àr att implementera lean i verksamheten. Trots att lean har fÄtt stor spridning inom tillverkningsindustrier har spridningen till företag dÀr produktionen karaktÀriseras av hög variation och lÄg volym (HVLV-företag) varit begrÀnsad. En del forskare hÀvdar att lean Àr möjligt att applicera pÄ dessa typer av industrier medan andra forskare menar att lean har en begrÀnsad tillÀmplighet inom HVLV-företag. Med denna bakgrund har syftet med examensarbetet varit att med hjÀlp av tvÄ fallstudier pÄ gjuteriet pÄ Valmet AB belysa möjligheten att applicera lean pÄ HVLV-företag.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hÄrdare och med rÀtt arbetstagare pÄ rÀtt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva mÄste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer Àn bara en arbetsplats att gÄ till. Det pÄgÄr ett ?krig? om talanger och nÀr organisationer lyckats attrahera en talang mÄste de ocksÄ se till att behÄlla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte Àr definierade som talang.