I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa på din kärnkompetens?. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

Då företag idag är utsatta för ständig konkurrens gäller att dessa utformar sin marknadsföring för att passa de preferenser som dess målgrupp innehar och för att tränga igenom det brus dagens mediala samhälle kännetecknas av.Event marknadsföring har de senaste årtiondena uppmärksammats, dock är forskningen inom ämnet relativt ny och således har olika marknadsföringsteorier inte tidigare applicerats på events för att förstå dess genomslagskraft och effekt.Detta resonemang har lett oss till vår problemformulering:  Vilka skillnader och likheter finns mellan företagets och kundernas uppfattning av event marknadsföring?Studiens huvudsyfte är att kartlägga de faktorer som avgör ett events verkan på samtliga deltagare. Inom ramen för detta avser vi identifiera och beskriva de marknadsförings- och kommunikationsteorier som finnes lämpliga för att slutligen kunna ge våra synpunkter till företag som kan leda till en mer effektiv event marknadsföring.Studien är baserad på en deduktiv ansats, där vi testat befintliga teorier mot vekligheten samt hur dessa kan tillämpas på event marknadsföring. Dessa teorier har vi integrerat med varandra för att ytterligare förstå eventets komponenter på ett sätt som vi tidigare inte sett inom forskningen.Den datainsamling som skett under studiens gång är baserad på en kvantitativ metod. En enkätundersökning har gjorts på besökare av events för att skapa bredd i studien.

Denna uppsats är baserad på en problemformulering som lyder: Vilka faktorer har betydelse i ledarskapet för att öka kundlojaliteten inom banksektorn?Den svenska bankmarknaden förändras ständigt. Nya banker etableras och andra avvecklas.Ett problem för dagens storbanker är den snabb utvecklade teknologin som har lett till Internet explosionen. I början av 1990-talet etablerades nischbanker på den svenska marknaden med syfte att vara konkurrenskraftiga gentemot storbankerna Det största problemet som storbankerna har med dessa nischbanker är att de viktigaste kunderna försvinner från storbankerna, dvs. de kunderna med störst kapital.Konkurrensen mellan bankerna är så hård, att under de senaste två och ett halvt åren har en halv miljon svenskar bytt bank.Ledarskapet har under en lång tid varit viktigt men har idag ändrade förutsättningar.

Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Men företagen i branschen står inför en rad utmaningar med bland annat ökad konkurrens, ökad prispress, samt minskande produktivitet inom FoU (forskning och utveckling). Allt färre nya läkemedel når marknadslansering samtidigt som FoU-kostnaden för varje nytt läkemedel ökar. Den kliniska fasen (då läkemedlet testas på människor) utgör en stor del av kostnadsökningen. Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt.

I den allt hårdare konkurrens som råder inom verkstadsindustrin är det viktigt att man redan i samband med produktutvecklingen skapar förutsättningar för att kunna tillverka en produkt av högsta kvalitet. Enligt Magnusson (2003) är det många nya produkter som inte klarar av att uppfylla kunders behov eller är krångliga eller dyra att tillverka. Sandvik Materials Technology stöter ibland på dessa problem. Ett stort förändringsarbete drivs inom hela SMT och det har nu nått fram till området produktförnyelse. Exakt hur det arbetet skall ske är idag inte fastställt.

På grund av globalisering och ökad konkurrens försöker företag motivera sina anställda att prestera mer och bättre med hjälp av olika belöningssystem. Chefer kan exempelvis använda sig av formella och informella belöningar. Syftet med uppsatsen är att jämföra två banker och deras sätt att arbeta med dessa två typer av belöningar för att motivera och engagera sina anställda. Detta för att få en vidare förståelse för hur två olika företag kan arbeta inom detta område. Två frågor användes som utgångspunkt i uppsatsen för att på ett tydligt sätt kunna besvara problemställningen.

BakgrundDet har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna.SyfteSyftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften:Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna.Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke.Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket.MetodVi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv.

Traditionella butiker har fått en ökad konkurrens då utvecklingen idag går mot att handel i större utsträckning sker via Internet. E-handel med dagligvaror är en bransch som inte lyckats öka sina marknadsandelar på samma sätt som flertalet andra e-handelsbranscher. Tidigare försök som gjorts med att starta upp e-handel med dagligvaror, främst i slutet av 1990-talet, lyckades inte bli tillräckligt lönsamma för att företagen skulle vilja fortsätta erbjuda tjänsten. Det har gått drygt tio år sedan de försöken gjordes och de eventuella tekniska hinder som fanns då är idag lösta.Kundernas intresse har tidigare inte varit tillräckligt stort för att skapa en lönsam marknad för företagen. Utöver detta tillkommer stora kostnader för företagen vid införandet av ett projekt av den storlek som e-handel med dagligvaror innebär.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

SammanfattningTitel: Redovisning av utsläppsrätterFörfattare: Andersson, JennieGustafsson, EmmaProblemformulering:Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter?Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter?Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas?Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vadinnebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?)Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenskaföretag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är ävenatt utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning avutsläppsrätter.Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metoddå vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få endjupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn påredovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av dettavalt att genomföra åtta djupgående intervjuer.Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtligaföretagsrespondenter anser att handelssystemet medutsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersomdet ej är globalt. Vidare visar undersökningen attrespondenterna ej är eniga om hur redovisning avutsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bildsom möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero påatt företag inom olika branscher har olika syn påutsläppsrätter.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?Så mycket mer än bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter.

The thesis strives to reveal the dynamics between a central and a peripheral shopping area in Kalmar, Sweden. The establishment of larger shopping centers has become a hallmark of postindustrial cities. Cities globally are at risk of creating an urban economic rift between the central and peripheral shopping areas. By establishing major shopping venues around the traditional central business districts, cities hope to create a larger customer hinterland and thereby also increased economic growth. The aim of this thesis is answered by two research questions regarding collaboration and competition between two shopping areas; the central Kvarnholmen and peripheral Hansa City Mall.

TeliaSonera befinner sig i en ny situation, som utgörs av en alltmer ökande och hårdnande konkurrens. Därutöver sker en snabb utveckling av nya tjänster och produkter. TeliaSonera står enligt dem själva inför en mängd utmaningar. Dessa utmaningar är att konkurrensen fortsätter att öka, teknikutvecklingen accelererar och i att kundernas krav ökar markant. Enligt TeliaSonera själva kommer deras kunder att efterfråga tjänster som skapar värde och är enkla att använda, framför efterfrågan på ny teknik.