Syftet med denna studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ i ett nÀtverk dÀr konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mÄl. Vidare undersöks Àven bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhÄlla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes pÄ fem aktörer inom LuleÄ Taxi, som Àr ett nÀtverk av konkurrerande företag.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos pÄ förskolegÄrden och innehÄller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegÄrd, dÀr bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste lÀnken visar resultatet pÄ att pedagogerna inte delar samma syn pÄ barn nÀr det kommer till barnens lÀrande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig Àr Torr, mÀtt och trygg, dÀr det framgÄr ett mönster som visar pÄ att dessa faktorer Àr viktiga för pedagogerna nÀr det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken SvÄrt och fÄnga, lÀtt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lÀrande, rörelse och samspel.

Syftet med undersökningen Àr attöka förstÄelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllÀrande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frÄgestÀllningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄn perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lÀrande utifrÄn perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i mÄnga delar har en hög grad av standardisering, vilket Ä enasidan kan innebÀra att individen lÀr sig att bemÀstraen viss uppgift men det kan Àven bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlÀrande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lÀrande i arbetet.

FastighetsmĂ€klarbranschen har fram till de senaste tvĂ„ Ă„ren konsekvent ökat i antal fastighetsmĂ€klare varje Ă„r. Det har vuxit fram en hĂ„rd konkurrens pĂ„ marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmĂ€klare Ă„r 2014 kommer att vara högre Ă€n tidigare Ă„r. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmĂ€klare mellan 2003-2013 Ă€r ca 40 procent enligt FastighetsmĂ€klarinspektionens statistik. Det Ă€r samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmĂ€ssigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmĂ€klare. Ökningen har Ă€ven bidragit till minskade antal försĂ€ljningar per fastighetsmĂ€klare, nĂ„got som speglar en hĂ„rt konkurrensutsatt bransch med ett tillvĂ€xtproblem.PĂ„ hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmĂ€tningar pĂ„ fastighetsmĂ€klarföretag runt om i Sverige.

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenÀrerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess Äterspegling hos SJ:s resenÀrer? Àr att dels undersöka vad SJ:s resenÀrer har för uppfattning om SJ och om det hÀri finns nÄgon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels Àr syftet ocksÄ att undersöka hur nÄgra av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka instÀllningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frÄgestÀllningar för uppsatsen Àr: vad har SJ:s resenÀrer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenÀrerna nÀr det gÀller instÀllningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad Àr det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill sÀga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frÄgestÀllningar har jag ett antal underfrÄgestÀllningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.

Det har skett en ökning av egna mÀrkesvaror (EMV) pÄ den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumÀrken som stÄr i dirket konkurrens till producenternas och det gÀller för producentmÀrken, sÄ som Findus, AXA och Findus att utmÀrka sig pÄ marknaden.Syftet med uppsaten Àr att klarlÀgga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhÄllande till detaljisters egna mÀrkesvaror pÄ den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera pÄ vilka sÀtt producerande företag arbetar med varumÀrkesidentitet och varumÀrkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frÄgestÀllning formulerats; Vad karaktÀriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta konkurrensen frÄn detaljisters egna mÀrkesvaror?  .

Syftet med denna uppsats pÄ 15 hp Àr att undersöka företag inom turistbranschens förutsÀttningar för att överleva och expandera. Jag har valt att undersöka Abisko som konkurrerar med större, nÀrliggande och mer vÀletablerade orter. Allt detta sker i samspel med yttre faktorer som pÄverkar företagens förutsÀttningar, exempelvis det faktum att Abisko Àr en nationalpark samt belÀget i regnskugga vilket ger bra förutsÀttningar för norrsken och lockar enorma mÀngder turister varje Är. Samverkan mellan företag visade sig vara en vÀsentlig faktor för framgÄng, de behöver varandra. Det framkom Àven att konkurrenssituationer kan uppstÄ mellan företag i Abisko.

En av de största affÀrerna vi gör i livet Àr förmodligen dÄ vi köper bostad. Idag rÄder det en relativt hÄrd konkurrens bland bÄde fastighetsmÀklarföretag och fastighetsmÀklare. Det gÀller dÀrför att leverera tjÀnsten bÀttre Àn konkurrenterna, för att kunna bli ett framgÄngsrikt fastighetsmÀklarföretag pÄ dagens marknad. Ett lyckat koncept kan dÄ vara word-of-mouth, det vill sÀga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer pÄverkas av kundlojaliteten som i sin tur pÄverkas av kvaliteten som tjÀnsten erbjuder, tillfredstÀllelsen kunden kÀnner samt kundnyttan.

Det finns idag l 02 stycken listade cateringverksamheter i Göteborg och mĂ„nga av dessa Ă€r smĂ„företag. Utöver de företag som enbart Ă€gnar sig Ă„t catering erbjuder Ă€ven andra företag denna tjĂ€nst, sĂ„som restauranger och cafeer, vilket tyder pĂ„ en hĂ„rd konkurrens. Marknadskommunikationsverktyg Ă€r betydande som konkurrensmedel och anvĂ€nds av alla varianter av företag för att nĂ„ ut till potentiella kunder. Även word of mouth Ă€r utav stor betydelse i marknadsföringssyfte. Den hĂ€r kvalitativa studien omfattar fyra smĂ„företagare som bedriver cateringverksamhet För att skapa en bild av situationen för dessa företagare angĂ„ende utmaningar, konkurrenskraft, generering av nya kunder, samt lĂ„ngsiktiga kundrelationer anvĂ€ndes semistrukturerade intervjuer.

Den svenska mobiltelemarknaden har under Ärens gÄng innehÄllit endast ett fÄtal företag. Mobiltelemarknaden har pÄ grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrÀmjande ÄtgÀrder för att stÀrka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nÀtÀgande operatörerna frÄn och med den 1 juli Är 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nÀtkapacitet till tredjepartsoperatörer, sÄ kallade tjÀnstetillhandahÄllare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jÀmförelse av marknadskoncentrationen pÄ den svenska mobiltelemarknaden, med avseende pÄ GSM-nÀtet, för Ären 1999 och 2004.

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett tillvÀxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas.Vi har för denna uppsats tillÀmpat en kvalitativ forskningsmetod som prÀglas av en abduktiv ansats dÀr det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med Ätta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrÄn erfarenhet och kunskap har kunnat belysa Àmnet frÄn olika perspektiv.Den kvalitativa forskningsmetoden lÀmpar sig vÀl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vÄr slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. VÄr slutsats Àr att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. TillvÀxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter pÄ befintliga marknader för att skapa en tydligare position pÄ marknaden.

HÄller den offentliga sektorn pÄ att förÀndras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? HÄller de offentliga vÀrdena pÄ att försvinna frÄn dagordningen? Det Àr frÄgor som vi i vÄr uppsats söker svar pÄ. VÄrt studieobjekt Àr kvalitetsmÀssan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhÀllstrender. Det vi har funnit Àr att mÀssan prÀglas av en effektivitetsdiskurs hÀmtad frÄn new public management men att Àven mer traditionella offentliga vÀrden tas upp.

Utbytesstudier utomlands sÀgs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare Àr en viktig faktor för att företag ska vara framgÄngsrika i dagens allt hÄrdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi Àr framtida anstÀllda och företagsledare, dÀrför Àr det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utlandsstudiernas pÄverkan pÄ företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker pÄverkan pÄ kreativitet med hjÀlp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet dÄ dessa personegenskaper anses pÄverka kreativiteten.  Resultat frÄn genomförd internetenkÀt (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar pÄ en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka konsekvenserna för den svenska stÄlindustrin vid ett införande av utslÀppshandel. Uppsatsen behandlar endast den inledande försöksperioden inom EU, det vill sÀga mellan Ären 2005 till 2007. Under denna period omfattas handeln endast av koldioxid. Teorin för utslÀppshandel, inklusive dess för- och nackdelar, beskrivs för att fÄ en övergripande förstÄelse för problemet. För att utvÀrdera effekterna pÄ den svenska stÄlindustrin genomförs fallstudier pÄ SSAB Svenskt StÄl AB och AvestaPolarit AB.

I denna uppsats har en studie genomförts med mÄlet att ur ett företagsekonomiskt perspektiv beskriva och sedan analysera hur mindre optikerföretag styrs mot value added selling filosofin. Studien har genomförts med en abduktiv ansats och med en kvalitativ metod. Empiriskt material har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med Hagelin & Co, Björkegrens Optik AB, Optiker Tottie och Specsavers.Vi författare har kommit fram till att value added selling filosofin finns mer eller mindre implementerat de flesta mindre företag i nÄgon form av norm eller företagskultur. Det Àr ocksÄ företagskulturen vi författare identifierar som det viktigaste styrmedlet för value-added selling.  I optikerbranschen som vi studerat Àr detta speciellt intressant av den anledningen att respondenterna visat flera tecken pÄ hur value added selling filosofin fungerar, vilket vi författare anser gör studien relevant för mindre företag i allmÀnhet som verkar pÄ en konkurrensintensiv marknad..