Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestĂ€mde den svenskaregeringen att Ă€ven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Ă„r 2009 rĂ„der detkonkurrens pĂ„ apoteksmarknaden. PĂ„ en marknad i konkurrens mĂ„ste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Ă€ratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pĂ„verkats dĂ„organisationen har gĂ„tt frĂ„n en monopolsituation till konkurrens..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förhÄllandet mellan gÀllande EU-rÀtt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda grÀnsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsÀttningar tillÄter EU-rÀtten regler som utfÀrdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfÀrdad av ett idrottsorgan angripas utifrÄn andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag ocksÄ försöka besvara följande frÄgor:Strider reglerna om ett bestÀmt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rÀttens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rÀttens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Företagande och entreprenörskap har under 2000-talet fÄtt allt större genomslagskraft isamhÀllsdebatterna och antalet nystartade företag inom tjÀnstesektorn har ökat markant. Denökade globaliseringen har bidragit till att fler aktörer vÀljer att etablera sina verksamheter pÄinternationella marknader och bidrar dÀrigenom till en ökad konkurrens.Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv. UtifrÄn Àmnenaentreprenörskap och entreprenöriellt agerande har vi undersökt bakomliggande motiv tillvarför entreprenörer vÀljer att etablera affÀrsverksamheter pÄ marknader med hög konkurrens.För att besvara vÄr forskningsfrÄga, varför vÀljer man att starta affÀrsverksamheter pÄ enmarknad med hög konkurrens, har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och anvÀnt oss av trefallföretag i form av sprÄkskolor i Alicante, Spanien. Vi har intervjuat de entreprenörer somhar varit med och grundat sprÄkskolorna samt genomfört observationer pÄ entreprenörernabakom en av skolorna. Vidare har vi studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inomÀmnet för att skapa oss en större kunskap och förstÄelse för studieÀmnet.Vi kan av studien dra slutsatser att entreprenörerna pÄ fallföretagen inte upplevde den högakonkurrensen som ett hot.

Syftet med följande studie Àr att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isÄfall hur detta manifesteras i olika konkurrensprÀglade situationer. För att ta reda pÄ detta intervjuades 9 universitets-studenter nÄgonstans i Sverige dÀr de fick besvara 13 frÄgor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansÄg sig kunna uppleva en viss form och nivÄ av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framtrÀdande dÄ det gÀller att behöva tÀvla med sina medmÀnniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekrÀftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan pÄ studenters mentala hÀlsa dÄ man uppgav att man i konkurrensprÀglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller sjÀlvförakt..

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamthandelssystem med utslÀppsrÀtter för koldioxid för att möta problemet med vÀxthuseffekten.Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger pÄ teorier kring konkurrens, prissÀttningoch komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utslÀppsrÀtter har pÄden svenska stÄlindustrin, samt vilken tÀnkbar miljönytta som kan uppnÄs medutslÀppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett Är efter handelssystemetsinförande fortfarande Àr osÀkert vilka konkreta effekter utslÀppshandeln kan komma att fÄ pÄstÄlindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tÀnkbara resultat av utslÀppshandeln, dÀrstÄlindustrin pÄ olika sÀtt kan tÀnkas utsÀttas för en snedvriden konkurrens frÄn stÄlindustrier iandra lÀnder. Handelssystemet med utslÀppsrÀtter Àr dock ett styrmedel som med storsannolikhet pÄ sikt kommer att leda till en ökad miljönytta..

Flygbranschen har de senaste Ären befunnit sig i en kris. MÄnga menar att flyget gÄtt igenom ett stÄlbad. Olika vÀrldshÀndelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget Àr extremt pressat av konkurrens frÄn lÄgprisbolag, skenande brÀnslepriser och ett inre motstÄnd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förÀndrats drastiskt och de anstÀllda berÀttar i den hÀr artikelserien hur flygbranschen var förr om Ären och hur den Àr idag..

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förĂ€ndrats frĂ„n ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat Ă„tskilliga nya aktörer och antalet apotek pĂ„ marknaden har vĂ€xt stadigt. VĂ„gen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillvĂ€xt, vilket resulterat i att mĂ„nga apotek upplevt svĂ„righeter att nĂ„ lönsamhet. Med utgĂ„ngspunkt i det turbulenta marknadslĂ€get Ă€r studiens syfte att undersöka utifrĂ„n vilka villkor som apotek kan etableras pĂ„ den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som Ă€mnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgĂ„ng.

Syftet med studien Àr att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Intentionen med dessa Àr att studera stÀdernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet frÀmst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien kommer dels frÄn ett normativt och dels frÄn ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.

Genom att se till Svenska Spels konkurrensfördelar, omgivning och resurser, utreda hur det som statligt företag vid en ökad konkurrens med utlÀndska aktörer, vilka verkar pÄ en oreglerad marknad,agerar genom att utveckla och förÀndra sin strategi, kan behÄlla sina marknadsandelar..

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

Priserna pÄ byggmaterial i Sverige Àr idag höga och utgör cirka 40 procent av den totalabyggkostnaden. Samtidigt finns det betydligt billigare byggmaterial ute i Europa. Författarentill denna uppsats har mot denna bakgrund kommit fram till följande problemformulering: hurbedömer byggentreprenadsföretagen konkurrensen inom byggmaterialbranschen i Halmstad?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur konkurrensen fungerar i Halmstad och förklara dekonkurrenshinder som finns. Undersökningens metod Àr kvalitativ och författaren harintervjuat fyra personer inom entreprenadbranschen.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KĂ€llquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri frĂ„n konkurrens frĂ„n andra aktörer, men i och med friskolereformens intrĂ€de, förĂ€ndrades förutsĂ€ttningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trĂ€dde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, dĂ„ det skapade olika alternativ för eleverna att vĂ€lja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag Ă€r aktörerna pĂ„ skolmarknaden mĂ„nga, med olika förutsĂ€ttningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam bĂ„de inom den kommunala och fristĂ„ende gymnasieskolan sĂ„ ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och beskriva hur företrĂ€dare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft pĂ„ gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Sedan millenniumskiftet har andelen kedjeanslutna företag pÄ fastighetsmÀklarmarknaden ökat frÄn 17 till 70 procent och 10 av de 12 största företagen Àr sÄ kallade franchiseföretag. FastighetsbyrÄn, Svenska Fastighetsförmedling och LÀnsförsÀkringar utgjorde över 50 procentav marknaden 2014. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida en ökad andel franchiseanslutna mÀklarkontor pÄverkar konkurrens. En ekonometrisk modell av det sÄ kallade Herfindahl-Hirschman indexet specificeras, och försöker svara pÄ vad som pÄverkar koncentrationsmÄttet. Regressionsresultatet visar att andelen franchiseanslutna kontor inte har en signifikant pÄverkan pÄ konkurrens.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.