SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rĂ€dda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r om stödet snedvrider konkurrensen pĂ„ dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och vĂ€rnar om en mĂ„ngfald av tidningar. Vad Ă€r det som skiljer debattörerna i synen pĂ„ dagspressens marknadsförutsĂ€ttningar? Vilka ideologiska övertygelser Ă€r det som hĂ„ller debatten vid liv och vilka olika innebörder lĂ€gger debattörerna i begreppen mĂ„ngfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

Bakgrund: NÀr Internet pÄ 1990-talet gjorde sitt intÄg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. IstÀllet för att lagra inspelningar pÄ fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sÀndas över Internet i filformat sÄ som mp3. Produkten ?musik? bytte skepnad frÄn att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning frÄn CD- skiva till mp3-fil fÄr för vÀlfÀrdsekonomiska effekter pÄ marknaden för musik.

Den hÀr uppsatsen handlar om tjÀnstekoncessioner ur rÀttssÀkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjÀnster, som mÄste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjÀnstekoncessioner. EU-rÀttens inslag pÄ upphandlingsrÀttens omrÄde Àr ocksÄ nÄgot som förklaras, vilket gör bÄde EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det Àr rÀttssÀkerheten som undersöks hos tjÀnstekoncessioner redogörs Àven vad som avses i allmÀnhet med rÀttssÀkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rÀttsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvÀrdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjÀnstekoncessioner fÄr inte innebÀra inskrÀnkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

I Sverige rÄder avtalsbundenhet, vilket innebÀr att företag som ingÄr avtal med varandra Àrförpliktade att hÄlla sig till dessa. PÄ detta sÀtt kan tvÄ affÀrspartners bli bundna till varandra.Avtalen Àr ofta en förutsÀttning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlÄngsiktiga affÀrsrelationer Àr att förutsÀttningar för relationen förÀndras. Ett exempel Àr attkonjunktursvÀngningar medför förÀndringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gÀllande om företag i dessasituationer lÄter avtalen styra Àven nÀr förutsÀttningarna förÀndras, eller om företagen vÀljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Branschen för bioteknik har lÀnge varit stark i Sverige men har under de senaste Ären utsatts för större konkurrens bÄde vad gÀller fler utlÀndska satsningar och konkurrens om kapital nödvÀndigt för utveckling. Branschen karakteriseras av mÄnga smÄ företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkÀnnande samt stark reglering av produkter pÄ marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat pÄ produkt och dess marknad. Det Àr tydligt att smÄ företag i branschen inte sjÀlva tÀcker en hel vÀrdekedja utan fokuserar sin kompetens pÄ en del av kedjan. Företagen Àr i hög grad beroende av externa intressenter sÄ som partners, distributörer och myndigheter.

ProblemstÀllning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom omrÄdet i Sverige. DÀrför vill vi ta reda pÄ om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som Àr utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.

Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

Uppsatsen pekar pÄ att mÄnga operatörer pÄ den svenska marknaden inte har lyckats helt med sina strategier. Orsakerna till detta kan vara brister i sÄvÀl marknadsföring som förstÄelse för konsumenternas behov. LÄgprisstrategier mÄste för att lyckas kombineras med aggressiv marknadsföring och..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn pÄ lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affÀrs- och kompetensmÀssigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyrÄerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser pÄ revisionsplikten i dagens lÀge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. UtifrÄn ett omfattande material frÄn bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska kÀllor har vi sammanstÀllt en begrÀnsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristÄende undersökning men har ocksÄ utgjort underlaget för vÄr intervjustudie.Enligt vÄr bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas Är 2009. VÀljer Sverige att gÄ försiktigt tillvÀga avskaffas revisionsplikten dÄ för mikroföretag med en ÄrsomsÀttning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra Àr att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som nÄgot problem vid revision kombinerat med fristÄende rÄdgivning i mikroföretag.

DjurgÄrdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belÀgen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstÄr dÄ det rÄder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena krÀver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge.

Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.