Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer Konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och Konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

Behovet av transportlogistik ökar i takt med samhällets globalisering, vilket leder till ökade påfrestningar av miljö och samhälle. Då dagens transportlogistik ej är hållbar i ett långt tidsperspektiv krävs stora förändringar inom detta område. Ett modeord som ofta omnämns i dessa sammanhang är hållbar utveckling. Detta är ett område som många företag gärna framstår som välutvecklade inom, men då detta kräver att företagen lägger resurser på ett utvecklat miljö- och samhällsarbete så kan frågan ställas hur väl företagens ekonomiska och hållbara utveckling samspelar med varandra. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur svenska företag arbetar med frågor som rör den hållbara utvecklingen med avseende på transportlogistik.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som svenska politiker talar om och beskriver samhället (framförallt det svenska) på har förändrats över tid. Studiens perspektiv är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär att det sätt som politikerna talar om samhället på ses som en del i den ständigt pågående konstruktionen av vårt medvetande om, och därmed av, samhället. Det material som undersöks är fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som används för att analysera dessa regeringsförklaringar är en form av kvantitativ innehållsanalys.Konkret är studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjälp av två olika sorters innehållsanalys.

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några Konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?MetodKvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.ResultatLärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett Konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut.

Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena & Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrån ett lärarperspektiv.Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på Konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett Konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang.

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats.