Förr beskrevs typ 2 diabetes som en ålderssjukdom men under de senaste årtiondena har en ökning även setts hos barn och ungdomar. Sjuksköterskors roll för att förebygga och främja hälsa hos dessa barn är av stor vikt. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur barn och ungdomar samt deras föräldrar ser på att förebygga typ 2 diabetes och sjuksköterskors arbete med detta. Utifrån syftet gjordes en litteratursökning där tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning granskades och utformade resultatet. Av resultatet framkom fem huvudkategorier med diverse subkategorier.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare Konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt.

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av Konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen..

Denna uppsats fördjupar förståelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjälp av frågeställningen: Hur talar elever på transportprogrammet i årskurs två och tre på en gymnasieskola i Göteborg om muslimer? Undersökningen som genomförts är av kvalitativ karaktär och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer där sammanlagt 16 elever deltagit fördelat på fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundläggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. Däremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla så kallade invandrare till muslimer.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Det här arbetet behandlar frågan: ?Hur kan illusionen av att vara en skicklig renässansmålare förmedlas i ett spel och vad är en lämplig arbetsmetod för att uppnå detta?? Metoden jag använde för att ta reda på detta var att utveckla spelet Art Hero som låter spelaren måla en förenklad version av några av historiens mest kända verk. Knepet är dock att det inte är den förenklade versionen som träder fram under penseln utan originalverket. Den arbetsmetod jag utvärderade är något som jag kallar ?improviserande produktion?.

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att, genom intervjuer med tolv elever ur år fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har tre temaområden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och därefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snäv syn på matematiken där läroboken är dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgångspunkt både i definitionen av matematikämnet och vid beskrivningen av hur ämnet upplevs.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer Konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Det här är en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmän beroende på ålder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frågeställning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende på ålder? Frågeställningen formulerades efter ett konstaterande från vår sida om att åldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av räddningstjänsten eftersom det sedan tidigare är ett outforskat område. Undersökningen hade sin utgångspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring ålder. Studien är av kvalitativ karaktär och har inneburit att vi har utfört åtta intervjuer med olika brandmän på två brandstationer i Sverige.

I Sverige insjuknar varje år minst 25-30 000 människor i stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande ålder. De flesta som drabbas är över 65 år. Människor som drabbats av stroke vårdas allt kortare tid på akutsjukvård vilket kan innebära att närstående får ta ett större ansvar efter utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring stroke är stort, men de flesta studier bygger på vad den drabbade behöver för information.

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.