Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar Konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar Konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Det här arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjänster är möjligt att Konkretisera och applicera i planerings-och gestaltningsarbeten. Målet med arbetet var att skapa ett gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus på partikel- och bullerreglering med vegetation. De frågeställningar som har besvarats i arbetet är: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjänsterna partikel- och bullerreglering och är den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster idag tillräckligt Konkret för att vara applicerbar i ett gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats på forskning för gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmänna gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsättningar för projektet sammanställts. Resultaten från forskningen, de allmänna principerna och de specifika kraven och förutsättningarna, har sedan prövats i gestaltningsförslaget. Resultatet från gestaltningsarbetet visar att den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster är tillräckligt Konkret för att kunna appliceras i en gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjänster och den litteratur som Konkret beskriver hur man bör gå till väga vid luft- och bullerreglering med vegetation.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och Konkret socialitet..

Denna uppsats handlar om elevers attityd till ämnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förändras vid införande av mer Konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i årskurs tre och pågick under en period av fem veckor. Enkäter och observationer har legat till grund för undersökningen. Målet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen Konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning.

I olika undersökningar får svenska elever sämre resultat i matematik.Proportionalitet är ett område som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar särskilt lågt resultatmässigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i åk 2 och åk 3 kananvända sig av för att lösa proportionalitetsproblem. Vår undersökning gjordes med23 elever i åk 2 och åk 3 på två olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig på elevernas lösningar samt på en kvalitativ intervju kring tvåproportionalitetsproblem av typen associerade mängder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjälp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och Konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att Konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling.

Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger Konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade.

Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de Konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med Konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och Konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att Konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling.

Genom att använda reflex kan gångtrafikanten i mörkret upptäckas 100 meter tidigare av bilisten. Ändå används de inte. CLT rör hur mentala konstruktioner formas och hur individen rör sig mellan psykologiska distanser på abstrakta eller Konkreta nivåer. Kognitiv dissonans innebär att beteenden ligger i konflikt vilket leder till obehag som behöver reduceras. En enkätundersökning med 120 deltagare genomfördes med syftet att se om individer inomhus i dagsljus förklarade sin frånvaro av reflexer abstrakt medan individer utomhus i mörker förklarade Konkret.