Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrån ett lärarperspektiv.Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang.

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer och risker som påverkar köpbeslutet för en konsument gällande en ny innovativ produkt. Uppsatsen kan på så sätt bidra med kunskap och förståelse för företag som vill utveckla den här typen av produkter. Studiens inriktning och syfte togs fram i samarbete med textilföretaget FOV Fabrics. Med utgångspunkt ur syftet och problemet genomfördes en enkätundersökning som kompletterades med semi-strukturerade intervjuer med fyra av enkätrespondenterna. Resultatet av enkätundersökningen analyserades och jämfördes med resultatet av intervjuerna.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka skolformer som uppmärksammas i den forskningen som genomförs på Enheten för Specialpedagogik på Göteborgs Universitet samt hur densamma förhåller sig till de delmål GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallärare.Teori:Specialpedagogik är ett otydligt kunskapsområde. Gränserna mellan pedagogik och specialpedagogik är suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sätt varit fokuserat på individen men under senare år har även miljön fått större plats. Grundskolan är utan tvekan den mest uppmärksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jämföras med det utrymmet grundskolan har fått.

Detta är en kvalitativ studie gjord på Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstänks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets Bästa och Samverkan. Syftet var även att ta reda på hur samverkan går till konkret på Barnhuset i Göteborg, med utgångspunkt Barnets Bästa. Uppsatsens frågeställningar: Vad innebär Barnets Bästa för professionerna på Barnhuset?Vad innebär Samverkan för professionerna på Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo på Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet. Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med välbefinnandet i fokusFörfattare: Ester FardellKurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2013Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 897ABSTRACTDenna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det påverkar deras psykiskavälbefinnande. Forskningsfrågorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser på användningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om deanser att identitetsskapande genom sociala medier har någon koppling till deras välbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar där påverkansfaktorer isamhället, generella teorier kring socialt umgänge utanför och i sociala medier och hur det är att vara ung kvinna idag från ett feministiskt perspektiv i samband med kärnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och välbefinnande.Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition där sociala nätverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingår. En av de grundläggande teorier som har använts som utgångspunkt för identitetsbegreppet är Eriksons teori om identitet som en process där både tillhörighet och differentiering till andra människor är viktigt.

Bakgrund: Utifrån de miljöhot som finns idag har miljödebatten blivit hårdare. Alla branscher är involverade och företag arbetar för att nå upp till de krav som ställs. Det finns företag som arbetar mer genuint än andra för att ge ett så litet avtryck på naturen som möjligt. Ett exempel på ett företag som arbetar ansvarstagande för miljön är det svenska textilföretaget Klättermusen. Företaget har från sin start år 1984 haft hållbarhet som fokus och är idag en förebild för andra företag inom samma bransch.Problemformulering: Vad kan textilbranschen lära sig av Klättermusens ansvarstagande hållbarhetsarbete?Syfte: Vi vill med vår rapport lyfta fram hur fler företag kan arbeta hållbart och ansvarstagande i textilbranschen.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hälsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhälsovetenskap 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde folkhälsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie är att undersöka personalens kunskaper om och användandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en järnvägsstation be­ror på förhållandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskola arbetar ämnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frågeställningarna i studien är:? Hur arbetar lärarna med läs-, ord- och begreppsförståelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lärarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lärarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgången lyfts lärarens roll och betydelse i undervisningen, samt ämnesintegrering där lärarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsättningar att förstå matematiska problemlösningar. Studien berör även konsekvenser som kan orsakas då brister av förståelse i matematik förekommer.

Denna uppsats undersöker huruvida förtätning av städer kan leda, eller bidra, till, en hållbar utveckling. Syftet är att försöka få en bättre inblick i vad begreppet förtätning egentligen innebär samt hur Malmö stad använder sig av förtätning i olika dokument och på så sätt hitta en koppling till hållbar utveckling. Arbetet består av en litteraturstudie och en dokumentstudie med efterföljande diskussion och reflektion. Litteraturstudien bygger på kopplingen mellan de olika begreppen kring förtätning; hållbar utveckling, blandad stad och den gröna staden. Hållbar utveckling eftersträvas i världen idag, inte minst i Sverige. Sveriges tätorter har fått i uppdrag av regeringen att utveckla mål för att växa hållbart.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.