Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

Denna rapport undersöker huruvida barns förmåga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlättas med hjälp av en konkret matematisk modell (en modell som varken använder sig av siffror eller matematiska tecken) jämfört med det vanliga abstrakta matematiska språket. De två olika betingelserna är implementerade i två olika datorspel. Studien behandlar även om något kön gynnas mer än det andra vid användandet av de två olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lär sig att överföra kunskap bättre om de använt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades däremot, dock gynnades killarna istället för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid användning av de två olika datorspelen..

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jämförelse för att se om Montessoripedagogikens syn på bemötande av barn med koncentrationssvårigheter stämmer överens med moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter och i så fall hur. Fokus i syftet ligger särskilt på hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen är en jämförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus på Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jämförts är fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvårigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestränande materiel.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar.  Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag.

Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer.

Det finns idag två olika sorters ingenjörkompanier, hjulgående och bandgående. Skillnaderna mellan dessa är minimala sett till organisationen, men stora sett till terrängframkomligheten. Kravet är dock det samma vad avser möjligheterna att minera. Trots avvecklade hjälpmedel står kravet fast vid att ingenjörkompanierna skall kunna minera 300 nedgrävda alternativt 600 ytlagda stridsvagnsminor per timme. Detta oaktat tid på dygnet, i alla svenska klimat samt oavsett vilken terräng.Syftet med uppsatsen är att se om ingenjörkompanierna har möjlighet att nå upp till kravet vad avser minering, kopplat mot den materiel som finns på förbanden.Sammanfattningsvis går det att se att kravet som finns ställt på förbanden saknar ramverk, vilket gör att kravet går att tolka på flertalet olika sätt.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en förklaring till varför två stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning på gruppnivå. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod på grund av en strävan från Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM fastställer order och kommandon, försöker likställa vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt använda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strävan förekommer det olika indelning på gruppnivå.

Försvarsmaktens förändring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. Expeditionära operationer är en sådan uppgift, som innebär förändrade krav och förmågor på materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, är att vid planering och genomförande är taktiska uppgifter i operationsområdet dimensionerande i för hög grad. På det viset läggs inte tillräcklig kraft på hur förbandet ska komma på plats och hur bäst förutsättningar för uthållighet ska säkerställas över tiden. Det är därför angeläget att en noggrann analys genomförs i planläggningsskedet, så att egna kritiska sårbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kritiska sårbarheter som är tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionär operation.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta närmre på hur man i en montessoriskola arbetar för att nå upp till några av kursplanens mål i matematik. Vi har intervjuat två montessoripedagoger och gjort elevintervjuer där 14 montessorielever från skolår 2 och 3 ingått. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgå som hjälper till att underlätta matematikundervisningen..

Norrbottens flygflottilj F 21, men även hela flygvapnet, har i dagsläget problem med kontrollen över den basmateriel som brukas där. Med basmateriel avses all utrustning som används vid verksamheten på en militär flygplats och omfattar allt från kokvagnar och personbilar till momentnycklar och bogserstänger för flygplan. En stor del av denna materiel har antingen överskridit underhållsintervallet eller utsatt tid för modifiering. Ett sätt att återfå kontrollen är att göra en kvalitetsöversyn för att fastställa hur stor del av denna överskridna basmateriel som på något sätt påverkar luftvärdigheten. Syftet med examensarbetet har varit att åt F 21 ta fram ett klassificeringssystem som skiljer ut den basmateriel som är luftvärdighetspåverkande från den övriga.

Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare gränser innebär att polisen får allt svårare att hålla jämna steg. Behovet av nya arbetsmetoder är en förutsättning för att överhuvudtaget komma åt den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation är metoder som redan används, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan användas så effektivt som är önskvärt. Rapportens syfte är att belysa vad bevis- och brottsprovokation är och hur den används.

The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics.

Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar.