The essay discusses how to look at a equality plan of a academic department experiences the, gender equality in general and how power is portrayed from a gender perspective in the academic department. Through the use of qualitative interviews and a short survey the results have shown that few of the staff members have knowledge about the equality plan and few are familiar with its contents. Furthermore results show that the academic department is run hierarchyilly and that both vertical and horizontal gender segregation exists.The climate at the academic department is characterized by the will to work with gender equality but so far there have only been few exercised or planned efforts to do so. The gap between theory and practise is wide, the will to be seen as an equal academic department concerning equality of men and women seems important. The conscious or unconscious strategy of covering up the real gender equality seems to be done by focusing on the numerical equality..

En positiv eller negativ livsinställning, djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt..

In this paper I have tried to find out the reason the medieval town of Vä was created. I have studied several different areas in witch all, in one way or another, have had an effect on the making of Vä. This areas includes topography, iron production, mill handling, religious effects, royal affliction and also if the name Vä could tell something about Väs history as a religious cult. I have also looked at two other places not far from Vä, the medieval harbour town Åhus and the big village of Fjälkinge. By comparing these three places I tried to find out what Vä had that the other places did not, which made Vä turn in to a town.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Barns vardag är fylld av matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Rapporten beskriver ett designprojekt, utfört som en del av examensarbetet på 15 HP, jag utfört som avgångsstudent på möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design.Från Ronnie Runesson, produktutvecklare på IKEA of Sweden, fick jag ett uppdrag, ett reellt projekt att arbeta med. Projektet handlade om att ta fram ett koncept på en ny typ av arbetsmöbel för ungdomar i åldersgruppen 12 ? 18 år.Målet med projektet var att, förutom att leverera ett fungerande koncept till IKEA, sätta min designmetodik på prov med hjälp av ett konkret designprojekt samt att vid projektets slut analysera den.Rapporten har en beskrivande karaktär där jag berättar om de olika etapper arbetet utförts efter: Etapp 1- Koncept- och instuderingsetapp, Etapp 2- Vidareutvecklingsetapp, Etapp 3- Konkretisering av produkt. Beskrivningen förljer en kronologisk ordning för att underlätta läsarens förståelse för designprocessens gång.Rapporten illustreras av ett fyrtiotal bildfigurer som visar delar ur mitt skiss- och gestaltningsarbete.Rapporten avslutas med en analys av projektet samt den designmetodik jag använt mig av..

Syfte: Att undersöka identitetsuppbyggnaden hos framgångsrika, globala organisationsvarumärken och hur denna identitet kommuniceras till kunderna. Metod: Uppsatsen är skriven på uppdrag av Gambro. Vi har valt att göra en kvalitativ, jämförande studie av sju fallföretag verksamma inom hälsovårdsbranschen, alla med framgångsrika, globala organisationsvarumärken. Den teoretiska ramen utgörs av en syntes mellan konsument- och organisationsvarumärkesteori. Slutsatser: (1) Identifikation av fem identitetskomponenter och tre kommunikationskomponenter ingående i globala organisationsvarumärken.

Studien syftade till att undersöka polisers upplevelse kring debriefing. Studien undersökte hur polismyndigheten i Skåne län arbetar med debriefing och vad de kan utveckla samt förbättra. Litteraturgenomgången tar upp de sju olika faser som debriefing kretsar kring samt vilka förutsättningar som bör råda för att en debriefing ska kunna hållas. Studien är av kvalitativ art, fyra intervjuer med två kvinnor och två män genomfördes. Urvalspersonerna var två erfarna poliser samt två relativt nyutexaminerade poliser, förutsättningen var att de genomgått debriefing.

Syftet med uppsatsen är ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda på det observerade jag några barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade även barnen för att ta reda på vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde även några aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frågade dem om samt att de använde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

This hermeneutic case study examines how and why an insurance company?s output has been affected by a CEO-succession. The authors pay specific attention to three activities; changes in personnel and organization structure, handling of media and change in customer focus. It is shown that the CEO was able to influence the company?s activities and this discretion was primarily created through her relational capacity.

This hermeneutic case study examines how and why an insurance company?s output has been affected by a CEO-succession. The authors pay specific attention to three activities; changes in personnel and organization structure, handling of media and change in customer focus. It is shown that the CEO was able to influence the company?s activities and this discretion was primarily created through her relational capacity.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.