Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

This paper describes the development of direct and indirect service at the former Gothen­burg city library. This was during this period of time not the public library of the town, but a scientific library mostly serving the college, although also open to the public. Furthermore the services offered in Gothenburg are compared with those of the two old Swedish university libraries in Uppsala and Lund. The investigated direct serviceforms are "making material available", "guidance", and "localities". The indirect service areas are "the catalogue" and "the personnel and their competence".The conclusion is that the differences weren't that big and that Gothenburg city library was a modern library providing about the same services as you could find in Uppsala and Lund.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen är Att beskriva skinheadskulturens utveckling från dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhåller sig till den. Uppsatsen är indelad i två delar där det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn på skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.

Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus på vilka politiska uttryck som går att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus på albumet Innan tystnaden från 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har använts till att avgränsa mitt arbete. Detta från Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksätten sa har Plams hermaneutiska använts som verktyg för att få fram musikförståelsens primärfunktioner i albumet.

Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ?Att hävda ett revir? i vilket några forskare söker finna gemensamma drag mellan tre ämnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolväsendet. Svensklärarföreningen är en av dem.Uppsatsen har studerat Modersmålslärarnas förenings/Svensklärarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under åren 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskämnet för att se om argumentationen främst handlat om att hävda svenskämnets revir eller att förändra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förändrats i en förändrad kontext och i kontakten med andra aktörer på fältet svenskt skolväsende.

The intention with this essay has been to examine how the public instances working with cultural heritage in Sweden deals with the housing built under the period of the so called miljonprogrammet (?the million programme?) during 1965-75. The interest in the built environment from the 1960s and 70s has increased in the last ten years within the field of cultural heritage. The purpose with this study is to examine which cultural values that are assigned to the housing of the million programme. The purpose is also, as mentioned before, to study how the field of cultural heritage deals with this type of built environment.

Sammanfattning ProblembakgrundUnder åren 1965-1974 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Dessa fastigheter är i dag kända under namnet miljonprogrammet. Denna undersökning handlar om hur fastighetsbolag kan göra lönsamma investeringsbeslut i miljonprogrammets fastighetsbestånd. Fler investeringsbeslut kommer behöva tas då miljonprogrammets åldrande bestånd står inför ett stort upprustningsbehov. Det är viktigt att upprustningarna sker ekonomiskt hållbart, då kostnaden för upprustningen av miljonprogrammets fastigheter förväntas bli stora.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

The aim with this study is to investigate how the role of the teacher has changed and how society has influenced the teachers' situation in the 1960s and 2010s, with a focus on teaching in secondary school. Starting in the late 1980s when the concept of profession was introduced to the Swedish teachers, many claim that a deprofessionalization for teachers started at this time. Others say that already in the 1960s, the teachers status in the society started to decrease.The method I have used is a rethorical analysis of articles in Swedish Teacher Union Journals. I have also availed myself of one article in the newspaper and articles in online magazines. The rethorical analysis aims to investigate whether the articles give an enthusiastic or dystopian approach to the teaching role, in a similar way as Thomas Karlsohn have used the concepts..

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.

Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna.Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor..

Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att den byggda miljön påverkar våra liv och vårt handlingsutrymme. Den byggda miljön kan möjliggöra eller begränsa olika typer av aktiviteter. Leken är en av de mest grundläggande aktiviteterna i vår sociala utveckling och är en del av den sociala interaktionen med andra människor. Leken förknippas ofta med barn, men leken förkommer och är viktig för alla ålderskategorier. Syftet med studien är att ta reda på hur den byggda miljön kan skapa möjligheter för leken att etableras. Vi undersöker om man kan planera och styra leken och vad leken kan tillföra i ett miljonprogramsområde. Många av de miljonprogramsområden som byggdes i Sverige under 1960- och 70-talet är ofta problemtyngda och den byggda miljön lider av ett eftersatt underhåll.

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ?Modstrilogin? (1968- 79- 93) och tv-serien ?Upp till Kamp!? (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum.