Bakgrund: Ledare i Kina och Singapore har hävdat att deras konfucianska kultur gör demokrati olämpligt som styrelseskick. Forskare har visat att kultur kan påverka demokratiseringsprocesser, men är osäkra på Konfucianismens effekt i Öst- och Sydostasien. Hypotesen att konfucianska värderingar på något vis skulle begränsa eller försvåra demokratiseringsprocesser ligger till grund för denna uppsats.Syfte: Uppsatsen syftar till att empiriskt undersöka om människor i Öst- och Sydostasien som uttrycker stöd för konfucianska värderingar uttrycker ett lägre stöd för demokrati. Uppsatsen undersöker om det finns ett likartat samband i hela regionen eller om länderna skiljer sig åt.Metod: Uppsatsen använder en omfattande komparativ enkätundersökning, Asian Barometer, gjord i 13 länder i Öst- och Sydostasien åren 2005-2008. Datan analyseras med hjälp av regressionsanalys i syfte att undersöka hur konfucianska värderingar och kontrollvariabler påverkar demokratistödet hos befolkningen i de olika länderna.Resultat: Konfucianska värderingar har ingen effekt på demokratistödet hos befolkningen i en majoritet av länderna.

När företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte är bekanta och har förståelse för den andra kulturen. Sydkoreahar länge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen är stor, derassamhälle är kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vårt samhälle är merindividualistiskt och av låg kontext karaktär.Vårt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig på denkoreanska marknaden. Syftet med studien är att beskriva hur det kan gå till och somutgångspunkt använder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgränsning. Avgränsningen sker också med hjälp av en sociokulturell synvinkel.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

AbstractDet finns skolor som anser att den japanska förhandlingskulturen och den kinesiska förhandlingskulturen är identiska med varandra. De sympatiserar för Raymond Cohens berömda klassificering om högkontextuella förhandlingskulturer. Enligt denna klassificering innebär det att förhandlingskulturerna i fråga inte skiljer sig åt. Men det finns andra skolor som anser att det är fel. De kritiserar klassificeringen och menar att den är för generell vilket medverkar till att olikheter inte framställs.Jag ska försöka konstatera vilka av dessa motpoler som har rätt.