Sök:

Sökresultat:

8791 Uppsatser om Konfliktlösning i skolan - Sida 16 av 587

Blickens roll, rubbade positioner och sprickan i det sociala kontraktet i tvÄ verk av Mare Kandre

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Medias bild av den svenska skolan ? pedagogers reflektioner

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar Àven teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att fÄ en klarare bild av vad det innebÀr. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier anvÀndas för att analysera vÄrt empiriska material. Deras teorier sÀger bl.a.

Hur pÄverkar barns frukost-, lunch- och sömnvanor inlÀrningen
i skolan?

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor pÄverkar inlÀrningen i skolan. Undersökningen Àr gjord bland barn i Äldern Ätta till nio Är. Resultatet av studien visar att bÄde kost och sömnvanor pÄverkar elevers inlÀrning. En bra frukost, lunch och tillrÀckligt med sömn gör att eleverna orkar hÀnga med i skolan vilket frÀmjar inlÀrningen. VÄr studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lÀttare fokus pÄ skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna pÄ lÀrarens instruktioner..

Fritidspedagogens roll i skolan

Det hÀr arbetet beskriver utifrÄn intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart frÄn fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgÄngen beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser pÄ sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen Àr att fÄ kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en sÄ framgÄngsrik samverkan som möjligt i min kommande lÀrarkarriÀr.

Kroppsuppfattning hos unga kvinnor : En enkÀtstudie av kvinnor mellan 18 och 25 Är pÄ Linneuniversitetet i VÀxjö

Syftet med denna studie Àr att förstÄ fyra gymnasieelevers attityder till nÀrvaro och frÄnvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om bÄde nÀrvaro och frÄnvaro som fenomen och tar reda pÄ varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestÄende av fyra elevintervjuer frÄn fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs Äterkommande teman som har att göra med elevernas attityder till nÀrvaro och frÄnvaro. NÄgra exempel pÄ sÄdana teman Àr: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans vÀrde för eleven, skolans innehÄll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Hur anvÀnds datorn som ett hjÀlpmedel i skolan??EnkÀtundersökning om hur datorn tillÀmpas och anvÀnds av elever och pedagoger i undervisningen

Hur anvÀnds datorn som ett hjÀlpmedel i skolan??EnkÀtundersökning om hur datorn tillÀmpas och anvÀnds av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet Àr att undersöka hur datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i Ärskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhÄller sig till datorn som ett hjÀlpmedel. HuvudinnehÄllet i arbetet Àr hur datorn anvÀnds i skolan som ett hjÀlpmedel i ett undervisningssyfte för bÄde pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. VÄr undersökning bygger pÄ tvÄ enkÀtundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Fritidspedagogen i skolan : En studie om fritidpedagogens uppfattning gÀllande deras yrkesroll nÀr de arbetar i skolan och hur deras arbetsuppgifter ser ut under skoltid.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

Mobbning : metoder för att förebygga och ÄtgÀrda i skolan

Detta arbete handlar om ett problem som angÄr oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet Àr att ge förslag pÄ hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat mÄnga förslag pÄ hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt nÄgra olika samtalsmetoder som kan anvÀndas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgÄngen redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, dÀr jag har tagit reda pÄ hur man pÄ tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frÄgorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Fysisk aktivitet i skolan, ur pedagogens synvinkel

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn pÄ den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sÄdant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen Àr ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet Àr att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssÀtt pÄverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna anvÀnder sig av.

Surfande barn - En studie om tolvÄringars internetanvÀndande hemma och i skolan

InternetanvÀndande Àr idag vardag för mÄnga barn och unga. Barnen Àr medlemmar pÄ och anvÀnder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt anvÀnder snabbmeddelandeklienter sÄsom msn. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur 41 stycken tolvÄringar pÄ en skola belÀgen i en mindre ort i SkÄne anvÀnder internet, bÄde hemma och i skolan samt att ta reda pÄ hur skolan anvÀnder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvÄringarna om internet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes enkÀter med 41 stycken tolvÄringar samt intervjuer med deras lÀrare och rektor. I enkÀtundersökningen framgÄr det att en övervÀgande del av tolvÄringar bÄde har dator och internet hemma samt att mÄnga av dessa surfar helt sjÀlv.

Bilden som redskap i skolan

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda pÄ vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gÀller bildÀmnet, samt genom intervjuer med lÀrare ta reda pÄ hur de arbetar med bildÀmnet i skolan. FrÄgeformuleringarna som jag anvÀnt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsÀtt som vi idag har pÄ bild som ett kommunikativt Àmne? Varför Àr det viktigt att arbeta med bildÀmnet i skolan? och hur arbetar nÄgra lÀrare pÄ fÀltet med bildintegration, vad vill de uppnÄ och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har bÄde kÀnslomÀssiga och kognitiva motiv, vilka hjÀlper barnet att organisera kÀnslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framstÀlla med bilder. Jag har ocksÄ kommit fram till att bilden Àr av stor betydelse för inlÀrning av olika kunskapsomrÄden och för utveckling av kommunikation.

Varför hoppar elever av skolan och hur skulle de vilja att skolan ser ut?

Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgĂ„ng och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gĂ„ dĂ€r. Tanken Ă€r att elevernas svar kan ligga till grund för förslag pĂ„ förbĂ€ttringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgĂ„ngspunkt tas frĂ„n fenomenografiska perspektiv pĂ„ lĂ€rande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förĂ€ndringen av lĂ€rarens stĂ€llning finner jag relevant för min undersökning. Även jĂ€mförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som Ă€r en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har kĂ€nts relevant att koppla ihop med min undersökning.

Vilka skillnader finns i arbete med utomhuspedagogik för barn i olika Äldrar : Which differences are in work with outdoors education for children in different ages?

Syftet var att jÀmföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika Älderskategorier, men ocksÄ att studera utomhuspedagogik och ta reda pÄ vad pedagogernas syn pÄ utomhuspedagogik Àr. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som Àr profilerad som Miljöskola/Skola för hÄllbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att bÄde förskolan och skolan anvÀnder sig av utomhuspedagogiken med hjÀlp av naturen och nÀromrÄdet kring förskolan och skolan. Det fanns ocksÄ olikheter och det Àr att förskolan lÄter barnen leka mer fritt under dagen Àn skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

Alkohol, narkotika- och tobaksundervisning i skolan

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrĂ„n personalens perspektiv. Studien utgĂ„r frĂ„n en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans vĂ€rld i eller i nĂ€rheten av VĂ€xjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor anvĂ€nder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker Ă€ven arbeta pĂ„ positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strĂ€var efter en nĂ€ra och bra relation till förĂ€ldrarna.

LÀrarens tydliga mÄl : För vems skull genomför elever uppgifter i skolan?

SammandragDen hÀr uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer för att försöka ta reda pÄ vad elever har för mÄl nÀr de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga lÀraren? Det jag kom fram till Àr att det varierar vÀldigt mycket. MÄnga elever jagar betyg och dÄ framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga lÀraren och eventuellt fÄ ett godkÀnt betyg med minimal arbetsinsats. VÀldigt mÄnga elever har ocksÄ ganska smÄ förvÀntningar inför en uppgift i skolan.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->