Sammanfattning I detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

I vår undersökning kommer vi att visa hur man använder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgå från dessa frågeställningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjälp av IUP? Hur går det till när man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgången tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling på deras egen nivå och konkretiserar de mål som eleverna, enligt styrdokumenten, läroplaner och kursplaner, ska uppnå. Vi jämför sedan resultaten av våra intervjuer med det som redan finns framforskat från andra forskningsstudier.

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

I vårt arbete har vi undersökt hur föräldrar med barn i neuropsykiatriska svårigheter ser på det stöd deras barn fått i skolan. Vi har intervjuat sex föräldrar i Skelleftå kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit är att alla barn har fått någon form av stöd, föräldrarna är överlag nöjda med det stöd deras barn fått. Enligt vår undersökning är de områden skolorna skulle behöva utveckla föräldrainflytande, skrivande av åtgärdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Ett examensarbete som med fokus på elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser från hela världen om bloggar i klassrummet och gjort egna enkäter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de många nya förekomster på internet och se hur väl den passar in i skolan. Bloggar blir lätt begränsade av tekniken som till exempel hur många datorer skolan har eller hur många som har internet hemma. Men bloggar har också så många fördelar så om man har möjlighet så är det väl värt ett försök..

Uppsatsen ämnar undersöka hur lärarstudenter upplever särbegåvade elevers situation i skolan, samt hur lärarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus på behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. Frågorna grundas i forskning som visar att särbegåvade barn och elever ofta kräver en delvis annorlunda pedagogik och särskild uppmärksamhet i skolan för att inte tappa sina förmågor eller sin lust att lära. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nästan 400 lärarstudenter bedömt åtta påståenden om särbegåvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lärarstudenterna till stor del är positivt inställda till särskilt stöd för särbegåvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krävs för att tillgodose de särbegåvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Examensarbetets huvudsyfte är att undersöka vilka svårigheter respektive möjligheter lärare upplever i möten med invandrarelever samt hur invandrarelever upplever skolan. Litteraturstudien vilken ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör skolan och dess värld. Undersökningen består av en fallstudie samt av intervjuer. Resultatet visar att svårigheterna är fler än möjligheterna men genomsyras dock av en positiv syn..

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter..

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför..