Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Utvärdering av projekt sker i regel på de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom än inom Övriga branscher, dock inte efter samtliga avslutade projekt.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående Konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstår det nästan dagligen konflikter. Det innebär att pedagogenstillvägagångssätt samt syn på konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares åsikter om konflikter och Konflikthantering lyfts fram men även tidigareforskning som gjorts angående hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebär att barn lär ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstår mellan barnen.METOD:Den här studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som användes i undersökningen var ?Criticalincidents?.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sätta barnet i centrum? gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten.

Sedan andra världskrigets slut har internationell debatt förekommit angående hur internationellt bemötande bör ske då en främmande befolkning utsätts för våld och övergrepp av dess egen statsledning. Ofta har inom ramen för denna debatt normen om icke-intervention kommit att ställas mot ett globalt förespråkande av mänskliga rättigheter.Efter uppmaning av FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan, upprättades år 2000 International Commission on Intervention and State Sovereignty. Kommissionens arbete mynnade ut i en rapport benämnd The Responsibility to Protect, vilken syftar till att söka internationell konsensus kring möjligheten att genomföra intervention med humanitärt skydd som mål, samt rekommendationer om hur en sådan bör ske.Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativ textanalys söka svar på i vilken omfattning rekommendationerna inom The Responsibility to Protect överensstämmer med internationellt agerande under den inomstatliga konflikten i Libyen 2011.Studiens resultat visar på att internationellt agerande från FN, dess medlemsländer samt internationella organisationer till viss del överensstämmer med rapportens förespråkade Konflikthantering innan demonstrationer utbröt i Libyen. Vidare visar studien att internationellt agerande väl överensstämmer med The Responsibility to Protect´s rekommendationer, då de libyska demonstrationerna eskalerade och mynnade ut i en inomstatlig väpnad konflikt..

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ?career?. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees? statements are based on, can be associated with a wider social context.  The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively.

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna.

Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad.

In this thesis I have discussed about conflict management in school, from a teacher´s perspective. Focus has been on Swedish schools, especially on the teachers who are active in primary school. Several perspectives have been given, including an intercultural approach which has been the most recurrent. The importance of teachers? emotional maturity, knowledge about democracy and values, as well as teacher?s impact by being a sharp leader in different ways are other subjects the essay has touched.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering.

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books.

Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun.

Syftet med uppsatsen är att inventera och undersöka förändringsarbetares förhållningssätt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete som fokuserar på jäm-ställdhet och mångfald i arbetsorganisationer. Studien är avgränsad till sex förändringsarbet-are, anställda i eller arbetande för välfärdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald i arbetsorganisationer, motstånd mot förändrings-arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frågorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg är diskursanalysens diskursteori, använd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, använd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen är öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sätta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som föränd-ringsarbetare använder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus på jämställdhet och mångfald. Resultatet visar också att de meningsskapande strategierna är verksamma i två diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strävan efter djupgående förändring och den andra vice versa..