Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans värld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rätta verktygen till att lösa konflikterna själva så stärks barnens självförtroende och de känner sig trygga i sig själva. Vi lyfter fram olika författares syn på vad konflikter är, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på relationen mellan barn och vuxna som innebär att barn lär sig i samspel med andra, samt Johanssons syn på pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.SYFTE: Syftet med arbetet är att se hur konfliktlösningen går till ute i två olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.METOD: Vi är nyfikna på att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan.

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer.

Konflikter är och har alltid varit en del av människors liv ? både det privata och det yrkesmässiga. Det är också ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. Däremot kan man lära sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en människovårdande organisation är det av stor vikt att vara förberedd på att hantera de konflikter som kommer att uppstå i organisationen. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa sig en förståelse för vad det är som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta.

Konflikter är något som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svåra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering är avgörande för barns inställning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande är viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svårdefinierat begrepp tas upp och den allmäna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på arbetet med konflikhantering utifrån ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser även hur lärare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

Examensarbetets syfte är att fungera som en förberedelse i hur man som lärare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig själv som lärare och elever. Arbetets frågeställningar har varit: Vad är en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lärare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lärare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger på olika författares syn på konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmänt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lärare skall gå tillväga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Denna undersökning bygger på lärares attityder till konfliktsituationer och deras föreställningar om hur de agerar vid dessa. Det vi i vår undersökning eftersöker är dels om lärarnas agerande skiljer sig mellan år 1 och år 6 och dels om deras utsagor tyder på en bakomliggande teoretisk kunskap. Med hjälp av en kvalitativ ansats görs åtta intervjuer med behöriga lärare, fyra verksamma i år 1 och fyra verksamma i år 6. Analysen av det insamlade materialet visar att varje lärare har skilda sätt att se på konflikter och majoriteten anser att de både har positiva och negativa aspekter. När det gäller sättet att hantera konflikter har vi funnit att en gemensam grundmodell används.

Tema: Konflikthantering mellan vännerSyfte: Att undersöka bakgrunden och förekomsten för hur konflikter tar sig uttryck i vänskapsrelationer samt hur konflikter hanteras i deras relation. Studien tar även upp respondenternas tankar kring kön och ålders inverkan av vänskapsrelationen.Frågeställningar: Vilken betydelse får konflikter och hur hanteras dem i en vänskapsrelation? Vad kännetecknar de konflikter som uppstår i vuxnas vänskapsrelationer? Vad anser respondenterna vara orsakerna vara till att en konflikt uppstår i en vänskapsrelation?Teorianknytning: Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av tre teorier vilka utgjordes av Konfliktteori, Anknytningsteori samt Kommunikationsteori. Metod: Studie är av deskriptiv karaktär, vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket är en bättre metod för att fånga erfarenheter och betydelser utifrån respondenternas vardag. Med hjälp av en intervjuformulär-guide undersöks kvinnors upplevelser av deras vänskapsrelationer med betoning på konflikter och relation.Resultat: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att respondenternas beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper.

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Konflikter är en vanlig förekommande företeelse på förskolan då barn med olika bakgrunder och skilda uppväxtvillkor möts och ska samspela med varandra. Många tillfällen ges för barn på förskolan att jämföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras på missuppfattningar. Uppkomst av konflikter på förskolan är därför inget märkligt då det ställs krav på barnen att kunna vistas i en grupp och sätta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet. Intresset med vår studie ligger i att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrån för att hantera eller förebygga konflikter på förskolan. Forskningen inom detta fält har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi har fördjupat oss i för vår studie.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter är något som uppstår dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är väsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn på konflikter påverkar resultatet av hur de hanteras och därmed påverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir då väsentligt då de måste få vara delaktiga för att få chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna påverka.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa.

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige.