Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

I den här uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frågeställning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem själva? Syftet är att förstå och förändra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt åskådliggöra hur design på ett aktivt sätt kan påverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhälle som rör sig mot en mer hållbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling.Jag vänder jag mig till barn som leker och använder leksaker för att se och undersöka hur de förhåller sig till möjligheten att låna hem leksakerna istället för att köpa och äga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda?Mitt undersökningsmaterial består av de iakttagelser, berättelser, bilder och leksaker som har kommit till genom användarnas(barnens) och föräldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring ämnet är det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstå det ur barnens perspektiv.

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.

Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

Medling vid brott är ett möte mellan två eller flera personer i konflikt med varandra, och en utomstående person som ser till att man pratar om det man är oenig om och de följder det haft för den enskilde. I Sverige finns medling vid brott i de flesta kommunerna men det är inte i alla som medlingsverksamheten fungerar som det är tänkt. Vårt syfte med denna uppsats är att redogöra för hur medlingsverksamheten ser ut i Norrbotten idag samt att försöka besvara frågan varför medlingsverksamheterna fungerar så olika i kommunerna i Norrbottens län. Uppsatsen berör endast medlingsverksamheten i Norrbotten och hur denna är uppbyggd vad gäller medling vid brott. För att nå vårt syfte har vi utfört intervjuer med personer runt om i länet, som på ett eller annat sätt är ansvariga eller arbetar med medling vid brott, i just deras kommun.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk.

Läxor är en realitet för de allra flesta skolbarn. Ändå nämns ingenting om läxor i vare sig den gällande läroplanen (Lpo94, 1998) eller vår aktuella kurslitteratur på lärarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde läraren hamnar därmed i ett vägledningsmässigt tomrum i att avgöra om läxor ska tillämpas eller ej för att uppnå målen.Syftet med denna studie är att undersöka hur barnens relationer påverkas av läxor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i årskurs 4 och 5, har om sina läxor och hur det påverkar deras relationer till läraren och skolan, föräldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden.Studien konstaterar att läxornas påverkan på relationen till läraren och skolan inte är märkbar, att relationspåverkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till föräldrar och hemmet påverkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende på hur lätt eller svårt barnet har med läxan påverkas i allra högsta grad barnets egen inställning till läxan och till ämnet i sig..

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person.

I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring påståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuellt står i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men att problemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi ser även hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt till beröring.