Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

TitelAtt utbilda i entreprenörskap? en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskapFrågeställningHur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?SyfteSyftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.TeoriVi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki.

Genom kontakt med studie och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan blev vi uppmärksammade på att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesärskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nätverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nätverkets resurser kring utslussning av gymnasiesärskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nätverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhäva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna användas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. Utifrån 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande.

Aktiv fondförvaltning har den senaste tiden fått utstå mycket kritik, en av de senaste stora skandalerna var då Swedbanks Roburs VD gick ut med ett uttalande om att deras kunder inte fått vad de betalat för vid aktivt förvaltade fonder, samt att det är en mycket liten chans för dem att lyckas prestera över index. Dessa uttalanden ledde till att organisationen Aktiespararna valde att stämma Swedbank Robur, samt var en intresseväckare för denna uppsats. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger något samband mellan en fonds riskjusterade avkastning och variablerna: Morningstar rating, Normanbelopp, förvaltningsavgift, omsättningshastighet och fondförmögenhet. I samband med detta undersöktes huruvida dessa variabler hade en positiv påverkan på fondernas utveckling, för att fastslå orsak/verkan-samband. Vidare undersöktes känsligheten hos det nya nyckeltalet Normanbelopp, genom att förändra dess grundläggande antaganden.Studien baseras på 50 stycken svenska aktivt förvaltade aktiefonder med legalt säte i Sverige där tidsintervallet sträcker sig mellan åren 2004-2014, datamaterialet har sedan bearbetats i SPSS i både multipla- samt enkla regressioner.Resultatet av studien påvisade att enbart Morningstar rating hade en stark positiv korrelation i samband med en positiv påverkan i form av förklaringsvärde, på den riskjusterade avkastningen.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.

I denna studie problematiseras huruvida pedagoger använder sig av konflikthantering i förskolan. Syftet med studien är att studera hur pedagoger agerar när det uppstår konflikter i deras förskolemiljö. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nå vårt syfte. Vi har använt oss av två frågeställningar. När uppkommer svårigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier använder sig pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger på en fenomenologisk ansats.

Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna känslomässiga konflikter innebär ofta terapiprocesser som varar över lång tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssätt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga läggning. Många arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhållningssätt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod är ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien är att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lära sig arbeta efter en specifik metod med fokus på affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress.

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet.

Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden.Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning.

Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur pedagoger hanterar barnens konflikter.