Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka metoder de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till vår undersökning har vi bedrivit litteraturstudier som behandlar ämnet konflikt. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer, vi ansåg att det passade bäst för vårt syfte. Vi intervjuade sex pedagoger som arbetar i de lägre åldrarna. Resultatet visade att pedagogerna i genomsnitt har samma synsätt på konflikter.

Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det är oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som något jobbigt. Det är inte konflikter i sig som är det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ärdärför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda på hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan.

Bakgrund: Att få ett cancerbesked vänder upp och ner på tillvaron. Den tidigare säkravardagen försvinner och ersätts av rädsla, kaos och stor osäkerhet. Syskon till cancersjuka barnhamnar många gånger i skuggan av sjukdomen. Det kan påverka den annars så starkasyskonrelationen. Syfte: Vårt syfte med arbetet var att beskriva och belysa syskons upplevelseroch behov av stöd i samband med att deras syskon får en cancerdiagnos.

Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.Frågeställningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anställda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som är relativt liten med få arbetsgrupper. Arbetet är mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide där resultatet delades in olika teman.

Uppsatsen bygger på fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att växa upp med föräldrar i oförsonlig konflikt. Kärnan i frågorna har varit hur de bemästrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fått. Teoretiska utgångspunkter är Bowlbys m.fl. anknytningsteori och självutvecklingen enl. Stern.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare år. Är det en självklarhet att arbetande lärare ute på skolorna arbetar med konflikter på bästa sätt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg använder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstår? Vad tycker eleverna om lärarnas sätt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lärare? Dessa var frågor som vi ställde oss och gjorde därmed studier ute på två grundskolor för att få svar på våra frågor..

Denna uppsats handlar om hur vattenbrist kan påverka konflikter. Vi försöker framhäva de bidragande orsakerna till att konflikt uppstår i motsats till samarbete. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter diskuterar vi och försöker ge en djupare förståelse för problematiken. Uppsatsen behandlar inte bara vattenbrist utan även till viss del resursknapphet i största allmänhet, eftersom vattenbrist ingår som en komponent i den diskursen.Vi berör de två mest etablerade teorierna, som även är sina motpoler, cornucopianism kontra neo-malthusianism. Respektive teori har specifika svar på hur och vad det är som gör, i det här fallet, vattenbrist, till ett problem.Vår uppsats innehåller en del om statens och det internationella samfundets agerande i problemkomplexet rörande vattenbrist.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ?högriskmatch? på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar.

I takt med att ett samhälle utvecklas förändras de krav som samhällets invånare har på användningen av marken. Istället för ett koloniområde behöver kanske viss mark användas till studentboende. När ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvägning mellan allmänna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del även genomförande av en förändring av markanvändningen är den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.Denna uppsats är inriktad på den intresseavvägning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förändrade krav på markanvändningen.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger på att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper då kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras på den socialkonstruktivistiska synen på etnicitet, vilken innebär att etnicitet är socialt konstruerat och föränderligt. Detta medför att olika omständigheter kan orsaka att gränserna mellan etniska grupper ändras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsättningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

Denna studie undersöker tre yrkesroller där en studie- och yrkesvägledares kompetens kan appliceras. Dessa yrkesroller är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och rekryterare på ett rekryteringsföretag. Studien ämnar undersöka hur förhållningssättet gentemot individen i mötet visar sig i praktiken för de valda yrkesrollerna. Frågeställningarna i studien berör förhållningssätten inom de valda yrkesrollerna och huruvida likheter och skillnader ter sig till mötet. Syftet med denna studie är att undersöka detta och ställa yrkesrollernas förhållningssätt i jämförande perspektiv mot varandra.

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.