Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig.

Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet Krigsvetenskap under författarens studier på Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området.

Studiens problemområde behandlar konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier så att barnen får redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade..

Den första juli 1997 firades Hongkongs återförening med Kina med pompa och ståt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behålla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, två system". Vi har identifierat att principen innebär en konflikt i den specifika situationen och använder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti använder två typer av nationalism för att samla invånarna i en nation och legitimera sitt styre.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på konflikter och vilket förhållningssätt de använder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollärare från fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter är oundvikliga och kan ses som både positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter är ett tillfälle för lärande och utveckling om de hanteras på ett bra sätt men om de inte hanteras på ett bra sett kan de få destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lärande. Konflikter kan se väldigt olika ut beroende på situation, ålder och innehåll.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som inträffat under den verksamhetsförlagda utbildningen på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgångsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras på kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkännande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak på grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelåg eller att handledarna var lyhörda så att det istället blev lärorika diskussioner.

Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och elevers relation utifrån kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

Vanvård på särskilda boenden för äldre blir till och från ett aktuellt ämne i samhället. Historiskt sett började äldreomsorgen på 1700-talet med fattighus. Sedan dess har flera reformer skett till dagens äldreomsorg som omfattar över 300 000 personer. Flera lagar styr över äldreomsorgen såsom Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen, vilka även styr vårdpersonalens arbete. I lagarna värdesätts kvalitét och säkerhet för den enskilda vårdtagaren högt.

A qualitative study about collaboration between librarians and nurses in the supplying of consumer health information (CHI) at The Hospital Library of The Mölndal Hospital in Mölndalnear Gothenburg, Sweden.The staff were interviewed about how their work is affected by the collaboration between thetwo occupational groups. The purpose of the study is to find out if there exists a strugglebetween the groups about the influence on and the control over the handling of this kind ofinformation. Despite some problems with the permission to do as many interviews as needed,the study shows some positive effects with the collaboration. The study gives a short backgroundto the development of CHI services in USA, the UK, Denmark and Sweden. Fourfurther CHI service centres in Sweden are shortly presented and one member of each staffwas interviewed by telephone..

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.Syfte och frågeställningarSyftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering.

I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen.