Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Bakgrund: OhÀlsa ökar idag i Sverige inom flera olika hÀlsoomrÄden. Sjukdom eller andra hÀlsorelaterade besvÀr kan innebÀra en livsomvÀlvande situation för mÄnga individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskÀnslor samt avsaknad av stöd och bekrÀftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohÀlsa dÄ vÄrdpersonalen Àr pÄverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att frÀmja hÀlsa. Syfte: Att belysa vilka hÀlsofrÀmjande effekter hunden har pÄ patienter inom vÄrd och omsorg.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgÄr en operation. HjÀrnans förmÄga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp pÄverkas av lÀkemedel som ges under anestesi. De ÄtgÀrder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursÀnkning Àr ofta otillrÀckliga och behöver förbÀttras. Idag finns fÄ rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstÄ dÄ patienten oavsiktligt utsÀtts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att pÄvisa de risker och effekter som uppstÄr i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid Àr en av barnens rÀttigheter. FrÄgan Àr om barn frÄn olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande pÄverkas av förÀldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat nÀr det rör familjestrukturens pÄverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller förÀldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, dÀremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort Àr att se till förÀldrarnas könstillhörighet, nÄgot denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med bÄda förÀldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförÀlder med. Detta har lett till att studien fÄtt ett antal resultat vÀrt att nÀmna, ett Àr att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda frÄn de som bor med bÄda sina förÀldrar, medan det var genomgÄende negativt signifikant för de som bodde med sin mor, sÄvÀl nÀr det gÀller idrottslig som övrig aktivitet.

Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gÄngsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade pÄ framgÄngsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgÄtt frÄn Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv pÄ ar- betet. Vidare Àr studiens teori uppdelad i tvÄ delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats pÄ tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstÀllning ska vid anstÀllning avseende fÀstas bara vid sakliga grunder, sÄsom förtjÀnst och skicklighet och skickligheten ska sÀttas frÀmst om det inte finns sÀrskilda skÀl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hÀnsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmÄga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmÄga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lÀmplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjÀnst Àr större Àn vad som tillÄts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats Àr hur stor betydelse fÄr och kan tillmÀtas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrÀnsningarna i möjligheterna att tillmÀta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrÀnsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fÄr tillmÀtas betydelse vid anstÀll­ning.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Syftet med studien Àr att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat pÄ forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella lÀge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets lÀsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits pÄ omrÄdet. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benÀmningar och modeller för bearbetningen, men ocksÄ konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnÄr dessa pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. Efter en hjÀrtinfarkt ger fysisk aktivitet mÄnga olika positiva effekter, bÄde fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att vÀldigt mÄnga hjÀrtinfarktsdrabbade patienter inte Àr fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt Àr det viktigt att ha förstÄelse för patienternas situation dÄ livsvÀrlden förÀndras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan lÀnge sökt samverkan med nÀrliggande kommuner för att uppnÄ kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de omrÄden som kommunerna söker samverkan kring Àr IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnÀt, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnÄ effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid tvÄ fallstudier. De tvÄ fallen bestÄr av tvÄ kommunkluster. Det första kommunklustret bestÄr av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

HÀlsobokslutet Àr ett relativt nytt begrepp som hÀrstammar frÄn flera olika redovisningslÀror. PÄ grund av den höga sjukfrÄnvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohÀlsan. En del i denna handlingsplan Àr den om hÀlsobokslut. Syftet med hÀlsobokslutet Àr att företagen ska bli mer medvetna om den hÀlsostatus som rÄder pÄ arbetsplatsen och utifrÄn det genomföra hÀlsorelaterade ÄtgÀrder.Syftet Àr att beskriva tvÄ olika hÀlsobokslutsmodeller och sedan jÀmföra tre genomförda hÀlsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet Àr Àven att klarlÀgga implementeringsarbetet och utröna om hÀlsoboksluten lett till nÄgra effekter i landstingen.För att fÄ en förstÄelse för begreppet hÀlsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte anvÀnds den kvalitativa metoden.

Det finns olika tekniker att anvÀnda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nÀt eller fösning in i fÄllor med hjÀlp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar anvÀnds uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebÀr olika risker för impalan; att söva ett djur Àr alltid ett riskmoment men Àven stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förÀndringar som kan leda till döden. PÄ bÄde impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjÀlp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra lÀkemedel. Opioider ger bÄde bra anestesi och analgesi, men kan medföra Àven oönskade effekter sÄsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Kakaobönan har anvÀnts av mÀnniskan i tusentals Är. Framför allt anvÀndes kakaon som dryck men under det senaste Ärhundradet Àven till choklad. De senaste tio Ären har det framkommit att kakaon Àr rik pÄ flavonoider och dÄ frÀmst flavanolerna epikatekin och katekin. Det Àr frÀmst epikatekinerna som bidrar till olika kardiovaskulÀra effekter, som pÄverkan pÄ blodtrycket, förÀndringar i HDL- och LDL-balansen och plackbildning i kÀrlen beroende pÄ LDL-oxidation. Jag har gjort en litteraturstudie dÀr dessa teorier undersöks.