Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

The first of January 2005 all companies listed on a stock exchange within the European Unionhad to implement International Financial Accounting Standards (IFRS) in their annual report.But is this regulation for the good or worse and does the benefits outweigh the cost? The goalwith the regulation is to make it easier for investors, shareholders and other stakeholders tomake financial decisions, compare domestic as well as international companies at the samecondition. One of the differences with the introduction of the new regulation is IFRS 3 thathandles business combination and how goodwill and intangible assets from the acquiredcompany should be accounted for. The objectives of our dissertation is to identify those listedcompanies that have made one or more acquisition between the years 2005 to 2006 andmeasure their level of disclosure concerning goodwill and intangible assets through theacquisition. We concluded trough the results that positive accounting theory and systemorientated theory didn?t explain all the verities in the companies? disclosures.

En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag.Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde.Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts.

Detta examensarbete är gjort för Goodwill Reklambyrå i Norrköping. Uppgifterna var att skapa en hemsida och en företagsportal åt företaget. Med företagsportal menas en applikation upplagd på Internet där företagets anställda kan läsa, uppdatera, radera och skapa poster som är lagrade i databaser. I huvudsak har Flash använts för att skapa hemsidan och ASP (Active Server Pages) för att bygga upp företagsportalen. Resultatet blev en underhållande och informativ hemsida och en säker och användbar företagsportal.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats.

Från och med 1 januari år 2005 tillämpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, på svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, består av fem standarder och innebär en del förändringar för företagen, jämfört med tidigare regler. I och med övergången till IFRS ska immateriella tillgångar, enligt standard nummer 3, särskiljas från goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansräkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgångar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgång menas en tillgång som har ett bestående värde för företaget, utan att vara synligt påvisbar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Syftet är att kartlägga huruvida företag på Large Cap- och Mid Cap-listorna uppfyller redovisningskraven i IFRS 3, IAS 36 och IAS 38. Vidare skall vi analysera skillnader mellan olika branscher. Vi har genomfört två undersökningar med utgångspunkt från den kvantitativa metoden. För att förtydliga resultatet vi erhöll valde vi att komplettera med en kvalitativ metod. Genomgående återfinns en deduktiv ansats.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Införandet av IFRS 3 inom EU och därmed även Sverige, omfattar företag som har aktier och andra värdepapper noterade på en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att få en värdering av goodwill och immateriella tillgångar som ligger närmare marknadsvärdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrån ett globalt perspektiv, men det är en omställning som inte är problemfri. Förändringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frågeställningar som vi arbetat med att söka svar på. För att få svar på de här frågorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frågeställningen.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv.