Marknadsstrukturen för djursjukvården har förändrats på grund av de riskkapitalbolag som sedan slutet av 2011 började visa starkt intresse och köpte upp ca 85 djursjukhus och djurkliniker runtom i Sverige. Från att ha varit kraftigt decentraliserad har nu djursjukvården på kort tid omstrukturerats till några få stora Koncerner som till stor del dominerar branschen. Med detta som bakgrund är det högst aktuellt att skapa en förståelse för vad ägarförändringen och omstruktureringen i den svenska privatdjursjukvårdsbranschen har medfört för effekter på personalens arbetsmiljö i de riskkapitaluppköpta företagen. Tidigare forskning har visat att företagsuppköp har effekter för personalens arbetsmiljö. De effekter som studeras är personalens upplevelse av arbetsuppgifter, arbetsbelastning, engagemang, arbetsplatsbyte, rekrytering och uppsägning efter riskkapitalbolagens uppköp.

Bakgrund: Sedan den första januari år 2005 ska alla svenska börsnoterade Koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS är IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvärv. Övergången till IFRS har lett till att det ställs högre krav på den information som företagen lämnar i samband med sina årsredovisningar jämfört med tidigare regler.Syfte: Att studera om det har skett en förbättring 2012 jämfört med 2006 av de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS 3 av företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns något samband mellan upplysningsgrad och storlek på företagen.Metod: En kvantitativ metod har tillämpats där sekundärdata har samlats in från årsredovisningar för år 2006 och år 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns något samband.Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbättring mellan år 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet.

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade Koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats.

I ett alltmer internationaliserat samhälle är företagens betydelse såsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig därför i Koncerner med bolag verksamma i flera länder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnå neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsättningar tillåta resultatutjämning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkänns dock endast företag där mottagaren av bidraget är skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige måste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rättens fördragsstadgade krav på fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rättsfall underkänt medlemsländernas lagstiftning angående gränsöverskridande förlustutjämning såsom oförenlig med EU-rätten.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla Koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå.

Prognostisering anses vara en nyckelprocess som påverkar alla delar av en verksamhet och genom att effektivt applicera prognoser kan ett flertal fördelar erhållas, däribland ökad tillgänglighet av produkter till konsumenter och minskade lagernivåer genom hela leveranskedjan. Inom dagligvaruhandeln, med dess snabba varuomsättning, skiftande konsumentbehov samt varierande produkthållbarheter är det särskilt nödvändigt att ständigt ligga steget före.ICA Sverige AB är idag den dominerande aktören inom svensk dagligvaruhandel med knappt hälften av marknadsandelarna. Likt många andra större Koncerner tillämpar ICA Sverige AB prognoser för att förutse framtida försäljningsvolymer. Vad som skiljer sig är att verksamheten inte endast applicerar prognoser mot konsumenter utan även på försäljningen mot ICA-handlarna. Ett viktigt affärsområde för verksamheten är de kampanjer som dels bedrivs mot konsumenter och dels, i första hand, mot ICA-handlarna.

Övergången till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och individualiserade svenska samhället har nischkanalerna nått framgångar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan på en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lämnas opåverkad. Tydligt är att de stora TV-kanalerna tappar mark och måste anpassa sig till det nya TV-landskap som håller på att ta form. Allt verkar peka på en fortsatt ökning av nischkanaler.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade Koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen.

Bakgrund och problemK3 är det nya svenska huvudregelverket vars syfte är att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i Koncerner där vissa företag kommer tillämpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta är även ett problem för intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt.SyfteSyftet med arbetet är således att jämföra de två regelverken för att förenkla för både användare samt intressenter. Det kan även vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar.AvgränsningarFör att ha ett hanterbart ämnesområde har vi valt att avgränsa endast till koncernnivå och inte juridisk person. Vi har även valt ut de standards vi anser innehålla flest och mest relevanta skillnader.MetodEn jämförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrån.

Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för Koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning.