Bakgrund och problemdiskussion: Humankapital är en tillgång som finns i kunskapsintensiva branscher. Denna studie undersöker redovisningen av humankapital i bemanningsföretag samt revisionsbyråer. Båda dessa branscher är beroende av sin personal och borde följaktligen vilja redovisa denna resurs på ett eller annat sätt. Dagens redovisning utgör därmed ett problem, då det inte finns tillräcklig reglering kring hur viktiga tillgångar så som humankapital skall redovisas. Detta leder till att humankapitalet inte reflekteras i redovisningen trots att de är en stor bidragande faktor till företagens framgång.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:?en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,?artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,?den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå..

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgångarna och har under lång tid varit ett av redovisningens största problemområden. Detta på grund av att det har funnits stora skillnader beträffande redovisningssätt av posten. Det leder till att revisorers beslutsfattande i stor utsträckning påverkar värderingen av dessa goodwillposter. Utifrån det är syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvärdering. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre revisorer på tre olika revisionsbyråer.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden..

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession.

Private Banking är en banktjänst för förmögna individer och företag som syftar till att hjälpa dem med förvaltning av deras kapital men även andra tjänster såsom hjälp med deklarationer. Storbanker idag kämpar med att återfå kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen på riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer känsliga för risker och därmed försöker banker dra fördel av detta genom att skapa värde i riskhanteringsprocessen. I detta värdeskapande eftersträvar man en bra relation till kunden som därmed kan generera i ökade marknadsandelar. Vår problemformulering i uppsatsen blir då följande: ?På vilket sätt kan den svenska storbanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjälp av riskhantering??Syftet med vår uppsats blir därmed att få en djupare inblick i hur Nordeas Private Bankingtjänst arbetar med riskhantering och hur det påverkar deras marknadsandelar.

Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen..

Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av seriealbumet Bernadotte ? Vår franske kung (skapad 2009 av Kulturpoolen i Falun) utifrån ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv i vilken jag utforskar frågeställningen, vilka pedagogiska bildberättarverktyg står att finna och hur kan dessa användas? Analysmodellen är hämtad från Anders Björkvalls bok om multimodal analys Den visuella texten ? Multimodal analys i praktiken (2009) och innebär inventering och sortering av textelement och narrativa verktyg. Jag har lagt betoning på redovisning av Björkvalls modell och en rad kommunikativa serieverktyg. I själva analysen har jag funnit exempel på olika bildberättarverktyg under rubrikerna Interaktion, Representationer av världen, Komposition och Modalitet. Dessa har på olika vis använts för att förmedla kunskap, och jag redovisar exempel på detta i analysen som även innehåller bildexempel från den aktuella serien. Nyckelord: Tecknade serier, Bernadotte, Multimodal textanalys,.

Kundfordringar har en osäker karaktär vilket skapar svårigheter vid värdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar värderas till det belopp som förväntas inflyta. God redovisningssed sätter gränser för hur kundfordringar ska värderas och ger utrymme för möjliga värderingsprinciper. Då kundfordringar ingår i omsättningstillgångar, vilka anses vara några av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom ämnet.Studiens syfte är att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jämföra hur kundfordringar framställs i årsredovisningar. En undersökning genomförs på tio olika företag som är noterade på Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap.

 Sammanfattning Datum:            2008-06-04 Nivå:               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp Författare:      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                                            Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a                          643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                                          0150-91027                                          016-135051                           carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com Handledare:   Maria Mårtensson Titel:                FoU i hälsovårdssektorn ? Från kostnadsföring till aktivering Problem:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget.

SammandragÄmneHur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring?SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.GenomförandeUppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin.SlutsatserFörfattarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas.Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt.

Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan faktorerna som enligt en teoretisk ram påverkar en miljöinvestering och faktorerna som ingår i ett företags bedömnings-modell. Respondentbolaget begärde i ett tidigt skede att få vara anonymt och benämns därför som Företaget. Det är en multinationell koncern med verksamhet i många skilda branscher, men med fokus på norden och produkter som kan kopplas till lantbruk. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i begreppen värde och investering samt hur deras koppling till miljö och miljöinvesteringar för att identifiera de faktorer som påverkar en miljöinvestering. Faktorerna som ingår i den teoretiska referensramen och som jämförs mot respondentbolagets faktorer är:? Investeringens värdetillförsel? Investeringens miljöpåverkan? Hur investeringen påverkar produktionsförutsättningarna? Krav från samhället? KundkravKopplingen däremellan bedöms enligt en femgradig skala.

Koncernmässig goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall fastställas är ett omdiskuterat ämne. En fråga som debatteras är harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen på området går. Två svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin goodwill på upp till 40 år trots att det i Sverige är rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 år. De motiverar de avskrivningstider som sträcker sig i spektrat 20 till 40 år med att motiven till förvärven, som gett upphov till goodwillen, var strategiska. Valet av så långa avskrivningstider är kontroversiellt.