Bakgrund och problem: Det nya förslaget på leasingnormen innebär att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgångar i leasingtagarens balansräkning. Gränsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmånerna hänförliga till den underliggande tillgången skall bolaget redovisa en försäljning istället för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansräkning innebär att nyckeltalen förändras vilket kan ha påverkan på låneräntan. Därför är det av betydelse att undersöka vilken påverkan den nya leasingstandarden har på redovisning inom rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förändringarna som den nya normen innebär för redovisning inom rederibranschen.

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Bakgrund och problemFörvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?SyfteSyftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med särskilt fokus på deras positiva och negativa upplevelser ifrån den första tiden i Sverige. I vår studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna några år senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre män och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom området. Intervjuer genomfördes med hjälp av två semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestämts av andra t.ex.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Nivå: C-uppsats inom företagsekonomi Datum: Juni, 2015 Författare: Johan Magnusson och Alexander Smith Handledare: Hans Lindkvist Titel: Fastighetsbolag och deras kassaflöden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan utläsa de fria kassaflödena hos fastighetsbolagen samt försöka skapa en bild över hur fastighetsbolagens årsredovisningar skiljer sig åt rörande benämningen och redovisningen av kostnader. Metod: Som källor till vår empiriska undersökning använde vi oss av de utvalda företagens årsredovisningar från 2014. Företags årsredovisningar betraktas som primära källor. Vår referensram och redovisning av tidigare forskning består till stor del av sekundära källor. Undersökningen är kvantitativ med kvalitativa inslag, då vi kompletterat undersökningen med mejlkorrespondens med de berörda företagen. Genomgången av årsredovisningar som vi genomfört med den framtagna checklistan är kvantitativ medan intervjuerna med bolagsrepresentanter är av kvalitativ karaktär. Resultat och slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att det inte går att utläsa fria kassaflöden utefter den definition vi landar i.

I denna uppsats ämnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för ständiga förbättringar som utvecklats med hjälp av etablerade teorier. Det interna arbetssättet LEAD står för lärande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbättringsåtgärder. Studien syftar vidare redogöra för de grundläggade värderingar som ingår i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjälp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssättet förhåller sig positivt till den generella teorin men är inte en unik metod vid förbättringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhåller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen..

Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition.

Goodwill är ett omtvistat ämne inom redovisning. I dagens samhälle har företag haft friheten att kunna välja vilken regel i anknytning till goodwill de vill använda och det med hänsyn till vilket resultat de eftersträvar. Våren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvärv. IFRS 3 går ut på att goodwill inte längre är föremål för planenliga avskrivningar utan istället ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebär att företagen genomför en ingående analys av goodwillvärdet årsvis.

Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.