Skolan Àr ett forum dÀr varje elev har olika förutsÀttningar, förmÄgor och erfarenheter. Alla elever har rÀtt att utvecklas inom samtliga Àmnen, vilket föranleder att lÀraren bör anpassa undervisningen utifrÄn flera perspektiv och mÄnga olika individers behov. Idrott och hÀlsa A Àr en kurs inom vilken det finns en stor bredd dÀr en rad olika moment skall fÄ ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsÀttningar, dÀr alla har olika förmÄgor och dÀr somliga elever har sÀrskild fallenhet för vissa moment. Vilka rÀttigheter har elever med sÀrskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hÀlsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lÀrare som undervisade i kursen Idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet har dÄ det kommer till att arbeta med elever som Àr sÀrbegÄvade inom en specifik idrott.

I svensk rÀtt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begÄ brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begÄs inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framstÀllning utreder företrÀdesvis aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framstÀllningen hur aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhÄller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. FramstÀllningen utreder dÀrför möjligheter att inom det rÄdande svenska rÀttslÀget urskilja straffansvarig person för brott begÄngna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta nÀrmre pÄ hur man i en montessoriskola arbetar för att nÄ upp till nÄgra av kursplanens mÄl i matematik. Vi har intervjuat tvÄ montessoripedagoger och gjort elevintervjuer dÀr 14 montessorielever frÄn skolÄr 2 och 3 ingÄtt. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgÄ som hjÀlper till att underlÀtta matematikundervisningen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn pÄ social dokumentation och om hur arbetet gÄr till pÄ deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handlÀggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ olika sÀtt att se pÄ den sociala dokumentationen inom fÀltet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd Àr stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbÀttringsÄtgÀrder och visa pÄ den sociala dokumentationens potential..

Inledning: Att kommunicera med nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vÄrd i livets slut. VÀtskebehandling av patienter i livets slutskede Àr ofta ett kÀnsligt Àmne för nÀrstÄende. NÀr patienten inte lÀngre kan eller vill Àta och dricka skapas oro och Ängest hos nÀrstÄende. För att förhindra att nÀrstÄende till patienter som vÄrdas inom palliativ vÄrd kÀnner sig oförberedda inför denna kÀnslomÀssiga och Ängestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda nÀrstÄende pÄ vad som Àr att vÀnta under döendeprocessen. Syftet Àr att undersöka nÀrstÄendes behov av kommunikation i samband med vÀtskebehandling inom palliativ vÄrd.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

Uppsatsen syftar till att beskriva och fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur internkommunikationen pĂ„ Jönköpings LĂ€nstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frĂ„gestĂ€llningar som vi har valt att anvĂ€nda oss utav Ă€r: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anstĂ€llda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anstĂ€llda delaktiga inom företaget, dvs. fĂ„r de information, kan de uttala sig i frĂ„gor, kan de pĂ„verka beslut etc.?För att fĂ„ fram vĂ„ra resultat har vi anvĂ€nt oss utav en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi valt att intervjua nio anstĂ€llda pĂ„ olika nivĂ„er inom företaget.UtifrĂ„n det sammanstĂ€llda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings LĂ€nstrafik AB Ă€r ett företag som bestĂ„r av tvĂ„ större avdelningar som i sin tur sitter pĂ„ tvĂ„ olika arbetsplatser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för synen pÄ kunskap inom Àmnet idrott och hÀlsa genom att undersöka lÀrarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsomrÄden och vÀrden inom Àmnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom Àmnet idrott och hÀlsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen pÄ kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lÀrarstudenter i Àmnet idrott och hÀlsa har av centrala kunskapsomrÄden och vÀrden inom Àmnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lÀrarutbildningen och som valdes ut efter en enkÀtundersökning. Intervjuerna analyserades med mÄlet att urskilja variationen av uppfattningar av dels Àmnets centrala kunskapsomrÄden, dels Àmnets vÀrden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framtrÀder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av Àmnets centrala kunskapsomrÄden var hÀlsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.