Med en utveckling där våra städer utgörs av allt tätare bebyggelse håller dess gröna miljöer på att förvandlas till en exklusiv vara. För att säkra staden som en god miljö för människor att leva i krävs att vi utnyttjar dessa miljöer till att skapa positiva upplevelser som kan stärka oss i vardagslivet. Här får bostadsgården en särskilt viktig roll som en av våra mest vardagsnära gröna miljöer. I detta arbete undersöks hur man med brukarens tycke och smak i centrum kan skapa en hållbar, välutnyttjad och grönskande bostadsgård där den givna ståndorten anger förutsättningarna. För att hitta några verkliga förutsättningar att arbeta mot har jag valt att göra ett utformningsförslag till en större bostadsgård i Lund. Bostadsgården tillhör Bostadsrättsföreningen Solhöjden. Utgångspunkten för ett hållbart växtval har varit att anpassa förslaget till brukarnas behov och önskemål. Deras åsikter och önskemål har samlats in via en enkät.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur läkemedelsföretaget AstraZenecas verklighet förhåller sig till begreppet first-mover advantage. Vi ämnar även undersöka hur AstraZeneca agerar för att behålla de first-mover advantages som företaget tillskansat sig. Det teoretiska syfte är inte att utveckla en helt nya teori utan att med ett konceptuellt tillvägagångssätt studera var företagets verklighet stämmer respektive inte stämmer in på av oss vald teori. Vi bidrar därför med en kompletterande teori för fallföretaget, utifrån de speciella förutsättningar som gäller. Slutligen ämnar vi kritiskt granska den nuvarande strategin för AstraZeneca med hjälp av befintlig teori och poängtera de eventuella brister företaget har i förhållande till befintlig teori där den skulle kunna appliceras.

Antalet hästar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Detta har skapat problem både vid detaljplanering hos handläggare men även hos boende som är osäkra på vilka regler och rekommendationer som ska följas. Examenarbetets syfte är att undersöka rapporten "Hästar och bebyggelse - Underlag för den fysiska planeringen" från 2004 av Länsstyrelsen i Skåne län och att jämföra faktorerna i guiden mot vilka faktorer som varit utslagsgivande vid beslut i rättsfall mellan 2009-01-01 till 2011-01-01. Målet med studien är att utifrån en jämförelse mellan faktorerna som Skåne läns guide rekommenderat och de faktorer som tas upp i rättsfallen komma med förslag på förbättringar till guiden. Som bakgrund genomfördes en litteraturstudie för att undersöka vad som tidigare skrivits inom området.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller ungdomars framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park är provokativ pga ett starkt intrång i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de är också publika platser: platser för motion, lek, idrott, föreställningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mål är att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehåll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum på taken och ett flexibelt privat rum under det..

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Introduktion: Den äldre delen av befolkningen blir allt större. De flesta vill bo kvar hemma sålänge som möjligt, och det är även mest kostnadseffektivt ur samhällets synvinkel. Vi ville tareda på vad förebyggande hembesök kunde innebära för den äldre personens hälsa ochvälbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om förebyggandehembesök främjar möjligheten att bo kvar i sitt eget hem. Metod: Artikelsökningengenomfördes via databaserna CINAHL, PubMed och manuell granskning.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well?functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self?government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand..

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.