Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper använder en formativ utvärdering. Fokus riktas mot huruvida utvärderingsformen främjar lärande i ett projekt och vidare på vilket sätt en formativ utvärdering leder till praktisk förändring. Då samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lärande utvärdering har fokus även riktats mot samverkan mellan utvärderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för användandet av ett utvärderingsresultat.Studien är kvalitativ och intervjuer har använts som metod. Urvalet består av tre inter- vjuer; två projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten är finansierade av ESF och använder formativa utvärderingar.

Denna undersökning gjordes med två enkäter vid Göteborgs Universitet i Lärarlyftet II. Det var 16 svar på studentenkäter och 4 svar till lärarenkäter. Undersökningen genomlyser vilka svårigheter och utmaningar det finns för vuxna lärare som studerar på distans vid sidan av sitt arbete. I studien användes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har påverkat nya lärandemiljöers uppkomst.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Norrvatten är ett kommunalförbund som förser Stockholms norra kommuner med dricksvatten. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som skulle kunna fungera som reserver vid ett eventuellt ledningsbrott eller förorening av den ordinarie ytvattentäkten, Mälaren. Målet är att uttaget från Mälaren vid behov ska kunna ersättas i upp till en månad.  De befintliga grundvattentäkterna har i dagsläget inte den vattentillgång som behövs för detta. Grundvattengruppen har på uppdrag av Norrvatten gjort en genomgång av tidigare undersökningsmaterial, driftdata och kompletterande fältbedömningar som visade att konstgjord grundvattenbildning i form av infiltration skulle kunna vara en lämplig lösning på problemet med grundvattentäkternas begränsade vattentillgång.

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga interna resurser. Dock har det påvisats att nätverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

Projektet avser en konceptuell utveckling av en produkt för Scania. Scania är idag en världsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer med huvudkontor i Södertälje. Syftet för projektet har varit att utreda vilka funktioner som chauffören har behov av att kunna kontrollera utanför lastbilshytten. Genom att undersöka arbetsflödet, analysera och lyfta fram var förbättringar kan göras, utveckla ett effektivt och innovativt koncept för att sedan kunna ge rekommendationer för framtida arbete. Tanken har även varit att öka varumärket Scanias exklusivitet genom att tillföra ett mervärde för kunden.Rapporten beskriver metoder, genomförande och resultat för projektet som har utförts som ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Teknisk design vid Luleå tekniska universitet.

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsområde i Varberg, där Varbergs kommun var beställare. De föreslog att ett eget områdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrån de planbestämmelser som gäller i området. Som en fördjupning i detta arbete valdes att även studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag är att en sådan process kan vara tidskrävande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer på hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur området ser ut idag i Revit utifrån en ritning skapad i AutoCAD.

I dagens hårdnande konkurrens har många företag fått erfara att de måste samarbeta för att stärka sin konkurrensförmåga och framväxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton åren varit ett av de mest framträdande inslagen i den internationella affärsvärlden. Litteraturen som behandlar ämnesområdet strategiska allianser är omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen är dock att den nästan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrån alliansens perspektiv och inte utifrån de ingående företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat på det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fåtal faktorer istället för att se till hur alliansmedlemskapet påverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlänkas till företagets förmåga att tillfredsställa kunderna. Mot bakgrund av ovanstående torde det således vara intressant att försöka få fördjupad förståelse för hur ett alliansmedlemskap påverkar det enskilda företaget.

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag någon form av kundklubb för att stärka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krävs det mer än vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family är en av de kundklubbar som funnits längst och på varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut då relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvärd utsträckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror på konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet på varuhusnivå eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån vår fallstudie på IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjälp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förståelse för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa på vilka problem som kan uppstå.

Today, Sweden has about forty companies owned by the government. These are active on markets with variable competition. Some have been given special areas of responsibility that in a practical notion make them monopolists. The period when most public companies where formed (and with that the following subjection to competition) during the nineties and early 2000's, forced the formerly protected businesses to act on the terms of the open market. Parallel to this development the brand has for the last twenty years evolved into something great strategic importance for the business, including the business-to-businesses (B2B).

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag någon form av kundklubb för att stärka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krävs det mer än vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family är en av de kundklubbar som funnits längst och på varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut då relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvärd utsträckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror på konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet på varuhusnivå eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån vår fallstudie på IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjälp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förståelse för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa på vilka problem som kan uppstå.

Hållbar utveckling är numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hållbar värld för kommande generationer ligger inte bara på stora globala organisationer utan andra samhällsaktörer, såsom företag, måste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gällande hållbarhetsfenomenet där människan på allvar börjat föra diskussioner inom både forskningsfältet såväl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN ställt krav på företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur är ett begrepp i ständig utveckling och som strategi har CSR fått mycket uppmärksamhet de senaste åren men väldigt lite är känt gällande hur CSR påverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrågar därför studier på mikro-nivå, med medarbetaren i centrum och därför har vi valt att fokusera på individen i en företagskontext.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.  Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering. Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa.

Syftet med examensarbetet var att projektera en fysisk robotcell till Haldex i Landskrona, tillverkare av bromshävarmar, då det finns ett behov hos dem att effektivisera sin produktion för att kunna bibehålla konkurrenskraften och tillverkningen i Sverige. Bromshävarmen är en mogen produkt vilket medför att det inte skulle bli lönsamt att omforma den utan istället fokusera på tillverkningen. Därför vore lösningen att automatisera den del av monteringslinan som inte tillför något värde till slutprodukten. Robotcellen kommer att placeras på bromshävarmarnas monteringslina som en automatiserad station vilken ska utföra kvalitetskontroll av bromshävarmarna. Examensarbetet ingår i ett pågående forskningsprojekt på Mälardalens högskola inom Lean Automation, med Robotdalen och Haldex.