Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Studiens syfte var att undersöka hur olika kartlÀggningsmaterial kan utgöra underlag för att tidigt uppmÀrksamma elever i lÀssvÄrigheter sÄ att alla fÄr lyckas i sin lÀsinlÀrning. Till största delen har en kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys anvÀnts, men undersökningen har Àven kvalitativa inslag. Ambitionen har varit att ta del av en kommuns screeningresultat i lÀsning för alla elever i skolÄr 3, en population pÄ 247 elever. PÄ sju av Ätta lÀstester samlades över 80 % av populationens resultat in.Undersökningen visade att testetFonolek kan vara till nytta för att predicera hur elever lyckas pÄ kommande lÀstester i skolan. SÀrskilt vÀl kan Fonolek predicera resultat pÄ ordavkodningstester.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att anvÀnda följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar förskollÀrarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?? Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollÀrarna?Vi anvÀnde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och kommer utifrÄn dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier anvÀnds i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollÀrarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och pÄverkan.

Testosteron/ anabola steroider Àr kroppens kraftigaste uppbyggande hormon. Som lÀkemedel utnyttjas dessa effekter i mycket liten utstrÀckning idag. Syftet med studien var att kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen om anvÀndningen av testosteron/ anabola steroiders effekter vid rehabilitering av sjukdomstillstÄnd/ skada. En sytematisk översikt av litteraturen genomfördes. 18 RCT-studier uppfyllde inklusionskriterierna och granskades kritiskt enligt PEDro-scale.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

A1215Det har visat sig att skapandet av relationer, guanxi, har en stor inverkan pÄ ett företags prestation pÄ den kinesiska marknaden. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka om och i sÄ fall hur mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning har pÄverkat ABB:s utveckling av guanxi. Vi har genomfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ ABB och vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀra kÀllor.Undersökningen visar att bÄde anvÀndning av mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning har pÄverkat ABB:s utveckling av guanxi. MellanhÀnder har genom att förmedla kontakter bidragit till att företaget har utvecklat guanxi. I och med att ABB har anstÀllt lokal befolkning med god insikt och erfarenhet av den kinesiska kulturen har skapandet av guanxi underlÀttats.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

VÄrt syfte med denna studie Àr att förstÄ och beskriva tre förskollÀrares förestÀllningar om barns utveckling och lÀrande och hur dessa förestÀllningar stÄr i relation till förskollÀrarnas agerande i samlingen. Studiens frÄgestÀllningar Àr "Hur framtrÀder tre förskollÀrares förestÀllningar kring barns utveckling och lÀrande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur stÄr de förestÀllningar vi tolkar fram ur förskollÀrarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring begreppen förestÀllning och samling, och för att förstÄ och beskriva de tre förskollÀrarnas förestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att fÄ syn pÄ de olika förestÀllningarna anvÀnt oss av en triangulering av metoder med frÄgeformulÀr, intervju och observation. En slutsats vi har dragit Àr att de förestÀllningar de tre förskollÀrarna har om barns utveckling och lÀrande i hög grad pÄverkar valet av innehÄll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig sjÀlv och barnen.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Christoffer Hardmo och Erik Dellby. Examensarbetets syfte var att utveckla en nerskalad anvÀndbar version av KompetensUtvecklingsInstitutets nuvarande elevhanteringsprogram.Rapporten kommer beskriva hur vi lagt upp jobbet för att fÄ en anvÀndbar applikation för KUI att anvÀnda.VÄr slutsats Àr att arbeta mot anvÀndbarhet Àr en vÀldigt viktig punkt nÀr det gÀller utveckling av produkter i alla miljöer. Arbetet har gett oss en bra erfarenhet hur man jobbar ihop med kunden för att fÄ en bra produkt..

Syftet med studien Àr att beskriva förskollÀrares förhÄllningssÀtt gentemot naturvetenskap och hur Àmnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens lÀn, med barn i Äldern 1-6. Metoden som har kommit till anvÀndning Àr kvalitativa intervjuer, som Àven har spelats in för att underlÀtta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hÄllbar utveckling och de traditionella Àmnena som kemi, biologi och fysik nÀr de vÀljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hÄllbar utveckling Àr det frÀmst kÀllsortering och att tÀnka pÄ miljön som förskollÀrarna nÀmner.