Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder.

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hållbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa är överförbara till Sverige..

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

ProblemRiksbyggen planerar att genomföra en genomgripande förändring som innebär en likrikt-ning av organisationens olika marknadsområdeskontor genom implementering av detal-jerade processmallar. Organisationens utvecklingsavdelning anser att de aldrig tidigare har lyckats implementera större förändringar på grund av de förändringsmotstånd som utvecklingsavdelningen anser finns. Inför den planerade förändringen har vi funnit det intressant att studera organisationens förändringsarbete för att sedan kunna presentera förslag motståndsminskande åtgärder.SyfteSyftet med denna studie är att utforska och beskriva förändringsmotståndet inom Riks-byggen för att därefter ge konkreta förslag på hur detta motstånd kan hanteras i de situa-tioner företaget avser genomföra större förändringar.TillvägagångssättDenna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom åtta intervjuer och två samtal med medarbetare och chefer på oli-ka positioner inom organisationen. Utöver detta har en kvantitativ enkät skickats ut till samtliga marknadsområdeschefer och regionchefer inom organisationen. Vår empiri har sedan analyserats från ett innovationsteoretiskt perspektiv.SlutsatsVi anser att kommunikationen på Riksbyggens är bristande vilket försvårar implemente-ringen av organisationsförändringar då det leder till att medarbetare upplever att föränd-ringar kommer plötsligt.

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstår den verksamhet pedagogerna på en förskola erbjuder inom hållbar utveckling. Studien är genomförd på en förskola med profileringen grön flagg. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hållbar utveckling. I viss mån kan de även redogöra faktakunskaper. De har dock svårt att förklara orsaker och samband.