Denna studie Àr inriktad mot motorisk trÀning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen:Hur pÄverkas den motoriska förmÄgan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hÀlsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?FrÄgan besvaras genom att jÀmföra den motoriska förmÄgan hos tvÄ grupper förskolebarn. En försöksgrupp, dÀr undervisning prÀglas av motorisk trÀning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp dÀr verksamheten leds av ordinarie lÀrare och dÀr observationsresultat visar att fÄ motoriska moment Àr inkluderade.Motivet bakom studien utgÄr ifrÄn förskolebarns sÀrskilda behov av motorisk trÀning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lÀt vi bÄda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgÄngspunkt.

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk trÀning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmÄga samt hur medveten motorisk trÀning pÄverkar elevernas lÀrandesituation i skolan.Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda pÄ deras tankar och erfarenheter kring den motoriska trÀningens betydelse för koncentrationsförmÄgan med fokus pÄ inlÀrningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder pÄ att rörelsetrÀning har effekt vid lÀrande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvÄrigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmÄga. Pedagogerna Àr eniga om att motorisk trÀning Àr positiv för elevens hela lÀrandesituation.Samtliga barn Àr enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska fÀrdigheterna. Samtidigt hÀvdar de att den medvetna motoriska trÀningen för barn med motoriska svÄrigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression dÀr de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling..

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, sÄ Àr det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lÀra kÀnna sin egen kropp och anvÀnda den genom att röra pÄ sig i olika miljöer och sammanhang Àr angelÀget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsÀtter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat sÄ bra motorik som förvÀntas vid olika Äldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det Àr pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv pÄ verksamheten.

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

Abstract Detta examensarbete Àr skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln pÄ vÄrt arbete Àr Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn pÄ rörelsens betydelse. Vi lÀser till förskollÀrare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur anvÀnder pedagogerna sig av inne- och utemiljön pÄ förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna Àr pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnÄ strÀvansmÄlen i lÀroplanen nÀr det gÀller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter inom Àmnet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and childrenÂŽs motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..

Sammandrag Mitt syfte Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av motorisk trÀning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgor i mitt arbete: Hur arbetar nÄgra pedagoger i de tidigare Ären med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur pÄverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förÀndringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motoriktrÀning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött pÄ sen de började med massage och motoriktrÀning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma bÄde inom förskolan och inom grundskolans tidigare Är. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det Àr viktigt att man Àgnar sig Ät motorisk trÀning och att det Àven Àr av vikt att lÀgga mer fokus pÄ massage/avslappning, eftersom dagens barn Àr stressade och behöver lÀra sig att slappna av Mina slutsatser Àr att motorisk trÀning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjÀlpa dem att bÄde slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutÀndan kan leda till bÀttre studieresultat..

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..

Syftet med denna undersökning Àr att undersökaPedagogernas syn pÄ barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna Àr medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning pÄ naturmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes pÄ fem olika förskolor med sex olika pedagoger, bÄde förskollÀrare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade pÄ 1-3 Ärs avdelning, dÄ detta var vald Äldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgÄr att pedagogerna Àr ute i naturen olika mycket och detta beror pÄ olika faktorer. Det Àr dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se nÄgra nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna Àr till viss del medvetna om forskningen kring Àmnet, men de anser att medvetenheten Àr olika frÄn pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien Àr att pedagogerna Àr medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.