In situ sekvensering Àr en metod som kan anvÀndas för att lokalisera differentiellt uttryck av mRNA direkt i vÀvnadssnitt, vilket kan ge viktiga ledtrÄdar om mÄnga sjukdomstillstÄnd. Idag förloras mÄnga av sekvenserna frÄn in situ sekvensering pÄ grund av det kvalitetsmÄtt man anvÀnder för att sÀkerstÀlla att sekvenser Àr korrekta. Det finns troligtvis möjlighet att förbÀttra prestandan av den nuvarande base calling-metoden eftersom att metoden Àr i ett tidigt utvecklingsskede. Vi har genomfört explorativ dataanalys för att undersöka förekomst av systematiska fel och korrigerat för dessa med hjÀlp av statistiska metoder. Vi har framförallt undersökt tre metoder för att korrigera för systematiska fel:I) Korrektion av överblödning som sker pÄ grund avöverlappande emissionsspektra mellan fluorescenta prober.II) En sannolikhetsbaserad tolkningav intensitetsdata som resulterar i ett nytt kvalitetsmÄtt och en alternativ klassificerare baseradpÄ övervakad inlÀrning.III) En utredning om förekomst av cykelberoende effekter, exempelvisofullstÀndig dehybridisering av fluorescenta prober.Vi föreslÄr att man gör följande saker:Implementerar och utvÀrderar det sannolikhetsbaserade kvalitetsmÄttetUtvecklar och implementerar den föreslagna klassificerarenGenomför ytterligare experiment för att pÄvisa eller bestrida förekomst av ofullstÀndigdehybridisering.

InledningKonflikter sker dagligen pÄ ett eller annat sÀtt, mÀnniskor har olika Äsikter och enas inte alltid. I förskolans verksamhet Àr det pedagogernas ansvar att hitta lösningar pÄ konflikterna och ge barnen verktyg som hjÀlper dem i konfliktsituationer. Hur konflikter hanteras pÄverkar barns utveckling och det Àr dÀrför av största vikt att de hanteras pÄ ett konstruktivt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger hanterar konflikter i förskolans verksamhet.MetodI denna studie har vi valt att anvÀnda oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Det gjordes observationer pÄ tvÄ olika förskolor, samt tvÄ intervjuer med tvÄ olika pedagoger. UtgÄngspunkten har kommit ifrÄn etnografin som forskningsansats dÄ vi studerat sociala processer mÀnniskor emellan.ResultatStudien har visat olika metoder att anvÀnda sig av i hantering av konflikter.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur pÄverkar Àven arbetsgruppens och organisationens totala resultat. UtgÄngspunkten för studien Àr arbetslivets förÀndrade förutsÀttningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att Àven introduktionen antas ha fÄtt en mer framtrÀdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar pÄ att fördjupa sig i hur detta har pÄverkat introduktionsprocessen av nyanstÀllda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanstÀllda, försöker pÄverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, vÀrderingar och arbetssÀtt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information frÄn organisationens hemsida, tillhandahÄllna dokument samt intervjuer som dÀrefter tolkats och analyserats med hjÀlp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen Àr att Handelsbanken anvÀnder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanstÀllda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstÀmmer med organisationens behov.

Titel: Den osminkade sanningen - En lönsamhetsanalys av en sminkavdelning idagligvaruhandelnBakgrund och problem: Svinn i detaljhandeln innebÀr problem för lönsamheten idetaljhandelns organisationer. Om en fullstÀndig kostnadskalkyl görs pÄ en avdelning idetaljhandeln som idag Àr lönsam, framstÄr avdelningen dÀrefter fortfarande som lönsam?Syfte: Syftet med studien Àr att, med hjÀlp av en kalkyl, göra en analys pÄ lönsamheten pÄ ensminkavdelning i en dagligvarubutik, samt att jÀmföra detta resultat med liknande underlagfrÄn en jÀmförbar butik. Vidare syftar studien till att om möjligt ge förslag till förÀndring samtatt utöka det empiriska underlaget kring kalkylering inom svenska organisationer.Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa metoder sÄsom intervjueroch bearbetning av insamlad data.Resultat och slutsatser: Butikerna i studien visade varierande lönsamhet, sÄvÀl positiv somnegativ beroende pÄ hur berÀkningarna genomförs. Denna lönsamhet skiljde sig frÄn vadbutikerna enligt sina metoder berÀknade.Förslag till vidare forskning: Utförande av en liknande studie, fast pÄ en annan avdelningsÄsom en charkavdelning eller fruktavdelning.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn sex olika lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrÄn retorikens grundtankar, med lÀroplanens mÄl om anpassning till situation och mottagare som en grundlÀggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utstrÀckning Àmnet retorik behandlas i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan.De olika lÀroböckerna Àr riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men mÄlen som finns i lÀroplanen Àr desamma för alla program. Eftersom lÀroplanen stÀller krav pÄ anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krÀvs det att eleverna fÄr lÀra sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden har lÀnge kÀmpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation Àr nödvÀndigt för att stÀrka patientsÀkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie Àr en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter dÄ de genomför stödsamtal. Vidare Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse om kuratorers praktik Àr mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

Den hÀr uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ fÀltstudier i nyutlagda demonstrationsförsök pÄ Asa försökspark som ska anvÀndas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 Är gammalt bestÄnd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell strÄkröjning och som en kombination av bÀgge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillstÄndet, simulera fram prognoser för bestÄndsutvecklingen och berÀkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jÀmföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 Är gammalt eftersatt bestÄnd dÀr fyra olika ÄtgÀrder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbrÀnsleuttag. Syftet var Àven hÀr att jÀmföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillstÄndet, göra prognoser för bestÄndsutvecklingen och berÀkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den hÀr studien Àven fram till och med den andra gallringen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frÄgestÀllningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kÀnnedom om begreppen tÀnker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut vÀljer snarlika förhÄllningssÀtt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen Àr att mentalisering/reflektiv funktion Àr nÄgot som familjeterapeuterna ser som vÀgen till att skapa förÀndring och att familjeterapeutiska metoder kan anvÀndas för att arbeta med och förstÀrka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning samt metoder som anvÀnds för att identifiera vari svÄrigheterna bestÄr och ÄtgÀrder som tillÀmpas för att stödja elever med lÀs- och skrivproblematik. Den metod som tillÀmpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av Ätta intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger lÀs- och skrivproblem Àr en riklig tal- och skriftsprÄklig stimulans i hem- och nÀrmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus pÄ att systematiskt följa varje elevs lÀsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som anvÀnds för att upptÀcka och identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter bÄde bestÄr i olika former av kartlÀggningsmaterial och lÀrares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmÄga att pÄ daglig basis avlÀsa var eleverna befinner sig i inlÀrningsprocessen. Resultatet visar ocksÄ att de ÄtgÀrder som tillÀmpas sker i sÄvÀl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, sÄ kallad en-en-pedagogik, med syfte att trÀna det som eleverna specifikt behöver.

Vaccination inom barnhÀlsovÄrden Àr en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsÀtts för vid ett flertal tillfÀllen under uppvÀxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs pÄ ett mognadsanpassat sÀtt med fokus pÄ det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smÀrta sÀtter spÄr hos barnen och pÄverkar deras smÀrtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd i Blekinge arbetade med smÀrtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmÀnna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhÀlsovÄrd i Blekinge.

Syftet med studien var att undersöka kommunikationen mellan vÄrdnadshavare och barn i situationer dÄ lÀxlÀsning inom matematik sker i hemmet. Fokus för undersökningen var att urskilja kommunikationens innehÄll och vilka roller de bÄda parterna har i samtalet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ olika kvalitativa metoder; ljudupptagningar och deltagande observationer. Dessa bÄda metoder Àr viktiga eftersom de bidrar till studien med olika sorts information, vilka tillsammans ger en helhetsbild av de unika fallen. De olika metoderna underlÀttar Àven besvarandet av forskningsfrÄgorna.

The lily pad creatures arose out of my childhood memories of nature. This project has been an ongoing investigation of a workprocess as well as an exploration of my own sense of artistic idiom. I wanted to develop my knowledge in pattern design and focus on the artistic expression. I want the pattern to invite participation in storytelling in the same way that nature has inspired me..

PÄ Arkitekturskolans innergÄrd pÄgick under vintern och vÄren ett fullskaligt experiment med byggstÀllningar som rÄmaterial. Undersökandet gick ut pÄ att hitta alternativa metoder att tolka och översÀtta idéer och förestÀllningar till arkitektur. Skaparna har med egna hÀnder uppfört och transformerat alla de strukturer som engagerat och interagerat med Arkitekturskolans invÄnare. All your base are belong to us handlar om att ta i besittning sin vardagliga fysiska miljö. .